När Helena häromdagen påpekade att jag felaktigt hade skrivit ett racket när det ju heter en racket, utredde jag inte frågan eller protesterade som man ju plägar göra i diskussionen om en (rätt) eller ett (fel) apelsin (bappelsin!). Jag vet att jag har racketfel, och ändå fortsätter jag att – helt ofrivilligt – säga fel. Därför ska jag inte spela pingis.
Min pappa har alltid haft svårt att skilja på dill och persilja, men har kommit på att persilja ju är ett krusigare ord och därför kan han numera associera rätt. På samma sätt har han svårt att skilja på kjol och klänning – men klänning är ju ett längre ord och måste därför vara det längre plagget. Resonerar han.
En kompis till mig blev civilingenjör trots att han varje gång han stöter på siffrorna 4 respektive 7 måste tänka: ”1-2-3-4 … ah, fyra är det mindre talet”. Han har däremot inga svårigheter med 3, 8 eller fyra och sju.
En annan civilingenjör (jag gillar civilingenjörer) har svårt att skilja mellan de tre giganterna Dustin Hoffman , Robert De Niro och Al Pacino respektive de två snyggingarna Paul Newman och Robert Redford. Detta har förstås inte hindrat honom på något sätt alls i yrkesutövningen.
Spelar ju ingen roll, huvudsaken är att man kan skilja på rätt eller fel i livet. (En racket, en racket, en racket, en ra…)
Uppdatering!
Följande logiska resonemang från Cecilia N måste lyftas upp till inläggsnivå för att inte försvinna nere bland kommentarerna:
”Kvart i tre blir ju förstås … kvart i = 45, tre = 15. Ergo 15.45.”
Underbart! (Underbart är kort, underbart är kanske en kvart, som ju dessutom är tiden som man är berömd. Panta rhei.)
{ 36 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
det kan vara grymt svårt att skilja på två kossror okcså om man inte kännrer dom ganksca bra
dom är oftas svartvitfläkcriga lite hur som helst utnan att någnon har föreklarat varför
men kännrer man dom kan man kallra dom kankse majrosa ellrer rosa det säjer jag nu
fast det är inte namnet på dom olikca sakrerna som skiljrer dom åt
utan personligheten
persilja är strävrare okcså utmärkct till vitlök
dill däremot
dill däremot är som att äta hö det är mer för våra gammela vännrer kossrorna det säjer jag nu
yo
Jag har svårt för klockan. Alltså att se direkt på urtavlan hur mycket klockan är. Alla mina tre stackars barn har samma svårighet och har inte lärt sig klockan förrän i tolvårsåldern!
Särskilt svårt har jag för att skilja mellan höger och vänster halva av urtavlan. D.v.s. om klockan är kvart i eller kvart över, om hon är tre eller nio (på urtavlor utan siffror) och så vidare.
Embryo: dill är gott! Och inte bara till kräftor och färskpotatis. I Grekland fick vi grillade vitlöksbröd med dill. Det var en aha-upplevelse.
Lustigt! På klockor med visare (utan siffror på urtavlan) kan jag ha oförklarligt svårt att skilja på 5 och 7!
Jag har börjat vänja mej nu, efter att ha kunnat klockan felfritt i övrigt sedan barnsben.
En annan sak som ofta blir fel är orden balkong och element som jag förväxlar.
Knepigt va?
Embryo: För att inte störa mina basketpolare när jag spelar försvar på dem (=närkontakt), försöker jag alltid dopa mig med spretig persilja som ska vara så bra mot vitlöksdoft. Laget säger dock att det inte hjälper.
Salt: Tillverka själv en klocka utan siffror, men just för pinnarna för 5 och 7 skriver du fem och sju. Garanterad kioskvältare om klockor hade sålts i kiosker. Eller i alla fall något att tala om på trista familjemiddagar.
Helena: Du får tillverka två klockor. Som bara har innehåll på ena sidan — det kan vara helt tomt på den andra sidan. Och så måste det ju stå kvart över och kvart i med bokstäver.
Lotten säg inte till din far att bladpersilja inte är krusig alls. Det rör nog bara till det.
Jag personligen kan omöjligen skilja på Dustin Hoffman och Duddley Moore.
Men jag har lärt mig att är det en riktigt bra film så är det alltid Dustin. Är det flams och trams är det alltid Duddley.
Ja, jag kan bli urmakare! Men finns det en marknad just för denna avart av felseende? Jag tänker mej att det kan finnas ganska många variationer.
Nån jag aldrig tar fel på är Dudley Moore, för jag hatar och avskyr karln med hetta och glöd.
Haha!- wv: hatcet
R Skriverier: Sedan fyra år är Dudley dessutom död. I en förfärlig hjärnsjukdom, har jag för mig, även om det står lunginflammation på Imdb.
(Nu har jag en hemsk deadline att hålla, varför jag istället för att hålla den och skriva koncentrerat tramsar runt och tömmer kylskåp, petar näsan och slår upp information på Imdb.)
Du har helt rätt: Dudley var tramsig, Dustin gör bra ifrån sig:
Dudley gjorde 38 filmer, varav den bästa på en skala 1–10 fick 6,94 (Koneko monogatari från 1986).
Den gode Dustin har hittills gjort 73 filmer, varav 22 har ett högre betyg än 6,94.
Mot min deadline igen!
Lotten, inspirerad av din påläste make tog jag mig friheten att undersöka det där om du hade rätt eller fel. (Apropå hans text om väster om Vallby Backe) Idiom.
Uppenbarligen är det så att det på ”rikssvenska” heter en apelsin men att det dialektalt på massor med ställen heter ett apelsin. Med tanke på FN:s resolution om de mänskliga rättigheterna och var och ens rätt till sin egen särart vill jag hävda att det är helt språklig korrekt att tala dialekt. (Något annat skulle ju vara en fascistoid psråkrening) Ergo: Du har rätt att säga och skriva en apelsin.
Svenska språknämndens frågelåda
fråga
Heter det en eller ett apelsin? Är det sant att det betyder ’äpple från Kina’?
svar
I svenskt standardspråk är apelsin ett n-ord: en apelsin, apelsinen. Ordet har dock t-genus i stora delar av södra Sverige: ett apelsin, apelsinet.
Apelsin betyder mycket riktigt ’äpple från Kina’
ordet psråkrening är kanske nytt för dig? Jag inser när jag uttalar det att det låter som en berusad böjning av språkrening och så är det självklart inte. Det är dialekt!
Ja jisses, jaaa, Source. Dialektalt får man säga både ”vars” och ”vart” när man menar ”var” och säga [föjgeår] (stavas ”fyker”) när man vill beskriva hur den skånska snön rör sig och säga flänna när man menar gråta i Skellefteå.
Men skriva, det gör vi på rikssvenska. Och korrekt, än så länge. Fast det hade varit kul om det plötsligt utgick ett påbud om att norrländskan skulle vara rikssvenska i fortsättningen.
Psråkrening är för övrigt en liten avkomma mellan råka och ren, det vet väl alla.
Jamen, Lotten, om ”norrländskan” skulle vara rikssvenska i forstättningen skulle det bli rysligt krångligt. Norrland består ju av en ohygglig massa dialekter — vilken skulle få representera norrländskan?
Får vi rösta om saken? I så fall röstar jag på Arvidsjaur-bondskan för den begriper ju nästan ingen.
höger och vänster
rätt och fel
mitt och ditt
sant och falskt
skurkar och snälla
Adam Sandler och Ben Affleck
= sånt som jag har svårt att skilja på
Nej, Pernilla, jag vet: pitemål! Ja! Vad är detta för matematik på pit’mål?
”Horta borti horta och horta borti hä.”
(Detta skriver jag bara för att jag verkligen inte förstår Arvidsjaur-bondska men kan klura ut lite av pitemålet.)
Anna, det där var ju ren poesi! Kan hakke kanske kontra med en rimmad?
Ja, vid närmare eftertanke, det rimmas sannerligen för lite i min blogg.
(Märks det att jag är deadlineskygg och hellre leker här än jobbar?)
livet överträffar dikten.
rimförsök kan skymma sikten.
Ok då…jag erkänner att jag hade fel. Men jag är ju utlandssvensk och då kan man ta sig vissa libertyheter you know.
I alla händelser vet jag vad straffet är och ger er ordet apelsin på de flesta moderna språk. Bra att ha på resan om man vill ha en apelsin i en affär och tillfälligt tappat synen.
Apelsin på olika språk
Personligen röstar jag på gotländskan som rikssvenska. Den är vackrast, tycker iallafall jag.
–å’ren funkar ju oneklien bettre en mitt eget stokkålmstugg i skrift, ommasejjer.
WV: ukwwp. Britterna pinkar över allt.
Lotten ->
Tack för din Moore vs Hoffman redogörelse. Det börjar klarna lite. Och statistiken gav mig alltså rätt: Hoffman är den som är bra.
Moore är lite ”too much”.
Hrm…
Ochskå klockrelaterat:
Jag lyckas aldrig lära mig vad som är AM och vad som är PM. Ska jag tänka ”avant” ller ”aprés”? ”Post” eller ”pre”?
Lilla mamsen kom dock med räddningen: A kommer före M.
Men hur dålig är jag på att stava? OCKSÅ stavas så. Inget annat. Kan jag skylla på dåligt batteri i det trådlösa tangentbordet…?
”Härta borti härta och härta borti hä” lär det heta i Holmsund. F ö ett sätt att köpa ost över disk.
Ett ord kan vi väl få in i svenskan från norrländskan (”riksnorrländskan”)? he!
Staffan&Bengt använde det obekymrat men jag lade inte märke till det förrän jag flyttade till Umeå. Engelskan har put, franskan har mettre. Men inte svenskan inte. Utom i den nordligaste 2/3-delen.
Jag har Grymt svårt att skilja på höger och vänster! Sedan jag för snart 20 år sen förlovade mig har det gått liiite bättre, iaf om jag hinner föra tummen mot ringen (ringarna sedan 18 år) och kolla upp vad som är vänster.
Men ropar jag till maken att ”här ska du svänga vänster!” i en fyrvägskorsning så är det nästan 100%-igt säkert att det är höger jag menar…
Digitala klockor kan också ställa till det. Kvart i tre blir ju förstås kvart i = 45, tre = 15. Ergo 15.45.
Och vinklarna som hör till 4 och 5 på analoga klockor är ungefär desamma…
ewa – Jag köper bortförklaringen! Nästa gång jag sluddrar tänker jag fanimej skylla på dåliga batterier (i tangentbordet).
Väderstreck! HUR kan man lära sig vilket håll som är vilket? Alltså, jag kan se på en karta och fatta och lära mig innantill (utantill? men vad är nu skillnaden här då?) vad som är norr och söder etc., men att i verklighetens skog eller stad KÄNNA åt vilket håll jag har öster har jag aldrig klarat av.
Höger och vänster och klockan går bättre!
Nu sitter jag inte ens på min egen dator längre, snart blir jag utkörd, men en snabbis:
Ööööster = höööööger
Väääääster = väääänster
Detta är ju rena skrytkalaset i mänskliga brister. Själv kan jag inte avgöra om jag är över eller under vatten när jag går på stranden så ibland drunknar jag.
Jättejobbigt tycker jag alltså….
cecilia n : Vi har tydligen mycket gemensamt!
Som väl är har maken lärt sig att han ska titta vartåt jag pekar- inte vad jag säger!
Förresten ett starkt barndomsminne:
På grund av att min pappa var cykelhandlare fick jag fastän det var krig och stålransonering relativt tidigt en cykel.
Jag lärde mig cykla och fick tillåtelse att cykla på den oftast billösa gatan (gengas och elände)
Min fader instruerade mig: När Du svänger åt höger ska du räcka ut höger hand.
Med påföljd att jag, varje gång jag skulle svänga måste stiga av, fundera åt vilket HÅLL jag tänkte svänga, t.ex höger, och sedan fundera ut VILKEN som var höger hand.
Jag minns fortfarande – ser det som en skioptikonbild – det ögonblick då det plötsligt gick upp för mig att det BARA VAR ATT PEKA ÅT DET HÅLL JAG SKULLE.
På tyska betyder viertel drei 14.15!!!!! (säkert!!) Där kan ingen ställa in klockan. Barnen får färdiginställda klockor att ha hela livet.
Åh, så skönt att höra att andra också tar fel på höger och vänster.
Både jag och min sambo har svårt med höger och vänster. Ni kan ju bara gissa hur det går när vi är ute och åker bil, vi kör alltid vilse och hittar de mest förtjusande platser som vi aldrig annars skulle hittat. För övrigt är kommentarsfältet här en väldigt förtjusande plats. Och jag har även väldigt svårt för word verification, lätt ordblind, det är svårt att se vilka bokstäver det egentligen är.
Väldigt vad embryo har börjat höra av sig på diverse bloggar. Spännande. Jag blir lite darrig av att befinna mig i så illustert sällskap.
Själv ville jag bara i all enkelhet bidra med en rar missuppfattning av ett ord, a propos klänning och kjol, nämligen ”besparing”. Lille Maken trodde att besparing är detsamma som dekolletage, ”för då besparar man sig tyg”.
Och a propos svårt för klockan, Helena! Jag läser ju arabiska som inte är lätt. Så kom vi till klockan. Vi lärde oss klockan 12, kvart i och kvart över 12 och halv 12; inga problem. Men sen skulle vi lära oss ”fem i halv 12″. Det var så infernaliskt invecklat – betänk att araberna uppfann matematiken – och vi försökte och försökte men det blev bara fel. Till och med uttalet var särskilt komplicerat. Till slut suckade jag: Lär oss i stället hur man säger ”Vänta i fem minuter så kan jag svara.”
Nu kommer jag med min arabiska igen! Source, det fattades arabiska i din länk! Apelsin kan jag; det heter bortokall, transkriberat till svenska(o som o, inte å). Citron är lättare. Det heter leimon. Och aprikos då! Det heter mischmasch. Nej, jag lovar – det heter så.
I vår familj spänner vi ögonen i varandra när vi ska använda vår nyinköpta Bosch borrmaskin. Borren eller borret. Borren den, borret det?
Det är frågan!
Nicolin, detta kräver en omedelbar borrutredning! Hurra!
För det första är borr både verktyget som man håller i och den lilla gängade pinnen som medelst snurrning åker ner i ett material och skapar hål.
För det andra går det preiiiis lika bra att säga borret som borren! (Jag säger alltid borren, men ska börja variera mig.)
Nu skulle man egentligen sammanställa en lista på alla ord som funkar lika bra i neutrum som i reale, och börja prata tvärtom, på det ovanligaste sättet. Bara för att retas lite.