Kommentarer till φ är även en premiss i argumentationsanalys

Av: Jessika

Jessika — Sat, 21 Apr 2007 14:31:09 +0000

Äh, vilja får man väl hur mycket man vill. Och förlöpa hemmet då och då.
Det har många fördelar att jobba, även om jag inte har några barn etc., Jag har just blivit uppsagd från jobbet. Jag är arbetsbefriad med lön efter den 30 april.

Av: Lotten

Lotten — Fri, 20 Apr 2007 00:45:05 +0000

Tack, Bengt för den briljanta kommentaren!

(Ja, tack alla ni andra också!)

Jag är så här mitt i natten uppkopplad på ett skakigt, synnerligen stulet nätverk i en lägenhet i Högdalen. Känns som att åka ånglok.

Nej, Heléne, jag ska inte bli hemmafru, för det kan jag ju inte bli. Men om jag inte hade skrivit detta idag, hade vi ju inte vetat att den första diskmaskinen kom redan 1929.

Apropå matte, Anette, så pratade vi om det nyss på bloggölen. Bildbevis kommer när min kamera har slutat sura.

Studiomannen, du måste baka min mammas godisbröd!

Av: Anette Jahnke

Anette Jahnke — Thu, 19 Apr 2007 20:42:18 +0000

På väg hem från dagis....
- Mamma, måste man bli något när man blir stor?
- Tja, man måste ju skaffa ett jobb, arbete med något...svara jag diffust.
- Jag ska bli polis när jag blir stor, säger dottern fyra år
- Jag ska bli seismiolog, säger sonen sex år
- Men vad ska jag bli när jag blir stor då?, frågar jag
- Ha! Det går ju inte - du är ju redan stor.
************************
Vid läggdags, sitter sonen på toaletten.
- Men, mamma, varför blev du inget när du blev stor?
- Inget? Men jag arbetar ju som matematiklärare, det vet du ju. Jag är ju matematiker.
- Va? vad är det?
******************************

Av: Agneta

Agneta — Thu, 19 Apr 2007 19:53:38 +0000

Liten kommentar angående diskmaskinens varande.

Den första i Europa tillverkade diskmaskinen för hushållsbruk kom ut på marknaden 1929.

I mitt föräldrahem i stan fanns diskmaskin på femtiotalet. Under samma period värmde vi vatten på vedspis för att diska på landet.

Av: Heléne

Heléne — Thu, 19 Apr 2007 18:35:19 +0000

Bli inte hemmafru!
Min mamma är det, och hon är nipprig. Förvisso kan det ju beror på hennes personlighet och inte det faktum att hon är hemmafru men jag känner ändå att jag måste utfärda en varning.

Nej! Tänk inte tanken! Låt bli!

Av: den blyga

den blyga — Thu, 19 Apr 2007 17:22:06 +0000

Kalla det vad Du/Ni(pl!) VILL.
Vill föll bort i kommentaren ovan.
PS Just nu sköljer regnet längs fönsterrutan= det regnar pengar!DS

Av: den blyga

den blyga — Thu, 19 Apr 2007 17:19:16 +0000

Jomenvisst!
Kalla det vad Du/Ni(pl!)

Man är mans gamman.

1. Det är tillhörighet och tillit -
gemenskap och kultur (i.e. den gamla utvidgade betydelsen odling, såväl fysisk som psykisk.)
som är lifvets mening.

2. Sedan gäller det ju att hitta ett modus vivendi så att det blir litet inkomster också...
1+2= Ett BRA liv.
Tröst: Det är Ettan som är svårast...och den har Du/Ni ju.
Se även min blogg idag i serien Exceptional woman

Av: bengt

bengt — Thu, 19 Apr 2007 15:09:27 +0000

Helst vill jag inte göra ett ι hemma, fast det fungerar ju inte. Bara vara och ρ om varandra blir nog tråkigt i längden.

Glöm inte κ nu när du ska δ i bloggöl, kan bli kyligt i kväll.

Av: Studiomannen

Studiomannen — Thu, 19 Apr 2007 13:57:24 +0000

Kände att ingressen behövde en förklaring: mina föräldrars schema är rätt fullt, så viss jag förstår. Varje gång vi pratas vid (så gott som dagligen) är det alltid något på gång. Låt vara att vissa dagar handlar om att plantera om två krukväxter, men ändå.

Av: Studiomannen

Studiomannen — Thu, 19 Apr 2007 13:56:00 +0000

Mina föräldrar har inte uppnått pensionsålder, men är pensionärer båda. Jag känner inte så många hemmafruar. Men så mycket är klart: min syster och jag gick inte en enda dag på dagis. Men det var då.

Jag kan inte lägga dessa åsikter på dig, så jag tar mina egna. Jag är ohyggligt lat och sur vad gäller dammsugning och liknande måsten. Samma gäller trädgårdsarbete. Dessutom har mitt lilla företag inte att göra varje dag, utan jag har ganska mycket tid. Då vi inte har några barn heller finns det rätt mycket tid att göra trevliga hemmamanssysslor. Men tid är relativt. Jag ligger ibland och dagdrömmer om att stiga upp tidigt och baka bröd, tvätta bilen, ha kaffepauser, hemmapyssel med allt ifrån tapetsering till sortering av papper. Jag vet att jag inte egentligen kan ta mig rätten att klaga över att jag inte har tid till detta. Tiden finns absolut, men när jag dagdrömmer så tänker jag mig in i en tillvaro där jag bara jobbar lite grann och är pysslig resten av tiden.

Jag tror inte att det är ett ålderstecken. Ej heller är det ett tecken på lathet. Jag kan absolut se mig själv i dvala i veckor, men också som en hypereffektiv make som blir rastlös av att göra ingenting. Så sammantaget tror jag att det inte är några som helst problem att fylla ut sin tid.

Och har man sedan fem barn behöver man nog inte fundera i sådana banor, eller hur?

För övrigt tycker jag att det är oerhört roligt att baka. Det visste jag inte om för fem år sedan eftersom jag knappt bakat alls dessförinnan. Vad gäller symaskinen släpper inte min fru mig i närheten, eftersom den är en dyr och kär hi-techmojäng som hon tror att jag kommer att ha sönder. Hrmpf! Jag som är så bra på att lappa och laga!