Tillåtet fusk?

av Lotten Bergman den 30 april 2007

Man måste hålla tal ibland, det måste man.
Ibland håller jag tal fastän jag blir jättenervös.
Kom igen, så himla svårt är det inte att hålla tal!

Klänningen utan min kropp.

Iklädd guldklänning är det kul att hålla tal!

På guldbröllopsfesten som vi var på igår (och, vid närmare eftertanke, fortfarande är på), slog det mig nio minuter före matens serverande att jag nog ville hålla ett tal. Ett rimmat tal. Jomenvisst, sa jag till mig själv och mumlade hjärta–smärta, dej–mej, fem–hem, hus–ljus, fot–sot … tills jag insåg att jag inte var på särskilt fint rimhumör.

Precis som när man köper mamma Scans köttbullar eller pulverbearnaise, tog jag då en redan färdig dikt och kryddade med Piffi allkrydda. Jag kan rekommendera detta helgerån, det går snabbt!

Förlåt, Pär Lagerkvist.

Köket är vackrast när det skymmer
All den kärlek huset rymmer
ligger samlad i ett högljutt par
där en hörs över jorden,
den andre över markens hus.

Allt och särskilt brudens brutna ben känns ömt,
allt är tillagat av händer.
Herren själv utplånar fjärran väder.
Alla är – utom de som nyss åkte – nära, ingen långt ifrån.
Allt är givet
människan liksom banklån.

Allt är vårt, och allt skall ätas upp
inom kort skall allting ätas upp
Utom förkläden, barnen, marken där vi går.

Vi skall vandra —
tillsammans, utan villospår.

Idag invaderar vi Danmark. Jag ska ställa mig på Kronborg och säga ”Alas, poor Yorrick”, ”Gräsligt, gräsligt, oförmåttan gräsligt” och ”Nä nu ska jag ha mig en pølse”.

Uppdatering. Glass, pølse, ett stängt kloster, ett stängt Kronborg och ett nageltrång senare: ”oj, vad alla röker i Danmark, mamma!”. Ljuvliga Danmark, giv mig en øl.

{ 12 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }

Lotten 30 april 2007 kl. 11:16

Glömde att berätta att Fyraåringen mitt i talet från en närbelägen toa ropade. Sålunda lät det så här:

… där en hörs över jorden,
- Fäääärdig!
den andre över markens hus.
- Fäääärdig!
Allt och särskilt brudens brutna ben känns ömt,
- Fäääärdig!
allt är tillagat av händer.
- Fäääärdig!

Kloka Theres 30 april 2007 kl. 11:27

Var får du allt ifrån?!
Hoppas att ni har en trevlig dag i Danmark.

Ica 30 april 2007 kl. 12:13

haha, han vänder sig i sin grav! Det ska bli kul att hålla tal i blå halterneckklänning och skyhöga skor också. Hjälp. Åh, hälsa de södra delarna av sverige från mig!

Översättarhelena 30 april 2007 kl. 12:45

Då kan vi väl se fram emot en rapport om huruvida det är något som är ruttet i landet Danmark för närvarande.

Anna 30 april 2007 kl. 13:30

Fint! Om PL vrider sig är det av välbehag.

Cecilia N 30 april 2007 kl. 14:39

Sigge lekte Sigrid.

Håkan (hakke) 30 april 2007 kl. 15:19

Helgerån är, precis som citronfyllda wafers, de allra bästa rånen här på jorden. Storvulna helgerån är, liksom nybakade, de allra bästa!

Lotten 30 april 2007 kl. 23:22

Fyraåringen Sigge måstemåstemåste undervisas i Sigrids ädla ropkonst! Han är sorgerligen omedveten om att han är en Sigrid.

Postmodern nypoesi:
Såsom storvulna, välbehagda helgerånswafers vänder andra kinden till,
ska man vända sig i graven när man är en trångbodd sill.

Kloka Theres 1 maj 2007 kl. 02:03

Hoppas att det inte blev allt för många öl i Danmark (eller Sverige, det är ju trots allt kungens födelsedag). Då kanske du glömmer något imorgon när ni far hemåt igen.
Själv ska jag, min man och våra två barn samt en kompis till Ikea och förlusta oss som man bara kan på Ikea. Jag tänker inte glömma plånboken…

Orangeluvan 1 maj 2007 kl. 13:39

Men absolut! Tal bör förberedas endast ett fåtal minuter före framförandet. Då blir det som bäst! Annars blir man bara ängslig flera dagar i förväg.

desperate housewife 2 maj 2007 kl. 14:45

Vill ha.

Guldklänningen alltså.

Lotten 4 maj 2007 kl. 21:22

Vet du vad, Desperate Housewife … den är faktiskt inte så jättesnygg, klänningen. Äkta 60-tal med ytterst konstig urringn… hrrm, krage.

Lämna en kommentar

Föregående inlägg:

Nästa inlägg: