Jag känner blott tre aktiva golfare. Och de är (liksom t.ex. kattägare) inte särskilt diskreta med sitt intresse. Liksom bara:
– Nej, jag hinner inte, måste ta en runda.
– Den kom out of bounds så jag fick droppa bollen och pegga upp den med en järnfemma.
– Efter tionde hålet chippade jag hela vägen in till fairway.
– Bättre två birdie i golfhandsken och korven den har två.
(Som redaktör för bl.a. ämnet idrott i Nationalencyklopedin ser ni att jag faktiskt tog till mig lingot?)
Nä, nu ska jag hitta på en rolig historia.
Det var en gång en golfare, en kattägare och Bellman som tävlade om vem som var mest intresserad av sitt intresse.
– Jag går gärna upp klockan fem för att hinna med 36 hål före frukost! sa golfaren.
– Det var väl inget! sa kattägaren. Jag kan sova i kattlådan om Misse säger att hon vill att jag ska det.
Bellman, han sade ingenting. Men han bloggade om det.
Häpp! (Var ska jag sätta © på den?)
Nyss hemkommen från bloggöl i Stockholm, sätter jag härmed stämpeln ”fanatisk bloggextremist som freakar ut och gärna umgås med liknande nördar” på mig själv. Men visst påminner vi om golfare och kattägare? Omgivningen är trött på mig och mitt bloggprat och mina syskon inleder alla meningar med ”men det här får du inte heller skriva om” och i ryggsäcken har jag ett helt fack med bloggattiraljer.
Vi går i frontlinjen, ska ni veta. Beatlesgrabbarna var först med sina frisyrer. Ottesen-Jensen och Captain Kirk var också först, fast på andra sätt. Jan Wictor var en föregångare till bloggarna.
Spioner, pioner och pionjärer i all ära, men vi bloggare är nog spionjärer©.
——–
Ur NE:
selot el. zelot [-o´t el. -å´t] subst. ~en ~er
ORDLED: selot-en, zelot-en
• fanatisk trosivrare urspr. om judisk nationalist under första århundradet e.Kr.: Simon ~en
HIST.: sedan 1680; till grek. z\los ’iver’; jfr jalu.
——
De andra som var på bloggölen: Björn, Stationsvakt, Solusfemina, Annika, KistaChic, Josefine, Blind höna, Kulturbloggen, Magnus och Gökboet.
Du är kul Lotten. Bara för det skall du få lite bränsle till dina fortsatta golfutsvävningar:
http://www.strandhuset.se/res/PDF/forstaklubbanrokenjunidagpaviksberg.pdf
Varför måste bloggölen hållas så långt bort i de norra förorterna? Hrmpf.
Jag vill också vara spionjär!
Jag har en kollega som har ”gjort slut” med min blogg och en annan som inte vågar prata med mig för risken finnas att det blir som på min t-shirt:
”Allt du säger kan bloggas emot dig”
Väntar fortfarande på ”Min blogg är mitt vapen”-t-shirten!
Inte på långa vägar tillräckligt norra…
Oj, Björn, var det dina egna golfutsvävningar? Värda en klicklänk var de i alla fall: ” REL=”nofollow”>golfklick. (pdf)
Hans Persson & Ingela — det är dags att ni anordnar en sydligare och en jättenordligare bloggöl. Vi här uppe och nere kommer att hrmpffa tillbaka omedelbart!
Jomen, VBK-Kicki, det är i sanning dags för en ny t-shirtupplaga.
Lotten, du behöver inte märka dina innvoationer med copyright-märket. I Sverige är upphovsmannens rätt skyddad utan någon form av särskild registrering.
Och nu skyndar jag mej att påpeka att jag vet att det inte KRÄVS registering i USA för att skydda sin upphovsrätt som sådan. MEN om man vill föra talan mot någon som gjort intrång krävs registrering. Det betyder att i praktiken ”krävs registering” för att skydda upphovsrätten. Att hävda något annat är hårklyveri och ett tecken på att man aldrig konfronterats med juridik i praktiken. So there!
Man brukar ändå använda copyright-märket även i Sverige, som en liten påminnelse/varning för alla optimister som tror att det bara är att ta för sej. Det är det inte!!!!
Jiho!
Även jag var en gång en ivrig golfare – närmare bestämt 1962-77.
För att nånsin kunna umgås med våra tonårbarn måste vi dock byta sport:det blev ORIENTERING.
och på den vägen är det som det står i sportreferaten.
Vid genomläsning av denna blogg slår det mig plötsligt:orienterare pratar bara med VARANN:
Det är ju meningslöst att beskriva bommen av 4:an för en som aldrig varit där!
ökenråtta: Intressanta synpunkter från ett proffs!
Konstigt!
Förra inlägget kom det ingen – ja nu har jag den SVENSKA versionen – där heter det ordverifiering!
Ett klargörande: Ja, stycket två ovan avser förhållandena i US of A, så klart. (Preciseringar brukar behövas så snart man rör sej på det juridiska planet och därmed riskerar att dra till sej juristers uppmärksamhet, hehe.)
Hur kunde gökboet vara där? Där var ju jag och femkampade.
Se – Lotten!
😉
ökenråttan:
Man brukar ändå använda copyright-märket även i Sverige, som en liten påminnelse/varning för alla optimister som tror att det bara är att ta för sej. Det är det inte!!!!
Nej, inte i teorin. Däremot i det allmänna medvetandet. Juridiken har inte riktigt hunnit med verkligheten. Det är väl iofs inget ovanligt, men i just det här fallet har det gått ovanligt fort.
Ta en titt på det här eller det här och säg sedan att vi om tio år eller så inte kommer att tycka att copyright (som det är implementerat idag) känns väldigt 1900-tal.
Haha! Jag känner igen det där med ”det här får du inte blogga om”…
Har du också sett det där lite lätt lyfta ögonbrynet som ickebloggare lägger sig till med … gärna följt av: ”nej, sånt har jag inte tid med…”
Golf… golf… vänta nu… svart platt boll är bandy… vit rund boll är is.. nej, för tusan! Vit rund boll ÄR det ju! Vad har dom då i ishockey?
Vad hände med copyright till femtio år efter upphovskvinnans död, eller hur det var? Om det där går genom har jag alltså inte cupyright längre på min första bok 2017?
Ab: Skyddstiden är sjuttio år efter upphovspersonens död.
Hans Persson: Innebörden i ditt yttrande går mej beklagligtvis förbi. (Och ett fint pris till den som kan säja var jag hämtat detta citat.)
”Optimala tiden för copyright är 14 år.” ”Livets mening är 42.” Nån som ser en koppling här?
Jag är bättre på lifvets mening än ©.
”Jag grubblar icke längre över livets mening,
men det är icke emedan jag tror mig ha funnit den”
Hjalmar Söderberg
ökenråttan: Det jag menar är att jag är övertygad om att copyright som vi ser det nu är ett övergående fenomen. Det skapades som ett maktmedel för att kontrollera information, på en tid när det krävdes stor och dyr utrustning för att kopiera någonting.
Idag kan vem som helst spela in ett TV-program på band (om de fortfarande har kvar en fungerande VHS-spelare) och ge det till en bekant. Man kan spela in en snutt från radion på sin mp3-spelare och mejla till en kompis. Detta är friheter som allmänheten inte kommer att släppa ifrån sig frivilligt, även om mediebolagen gör sitt bästa för att driva utvecklingen i den riktningen. Detta är fruktlöst, för det blir hela tiden bara lättare att kopiera information.
Detta kopierande gör att en kulturyttring idag kan sprida sig mycket snabbare och effektivare än vad som någonsin varit möjligt tidigare. Samtidigt innebär det att det att kontrollmöjligheten (både var det gäller spridning av innehåll och intäkter från produktion) kommer att minska eller försvinna. Det betyder inte att kulturyttringen som sådan kommer att försvinna eller ens minska i tillgänglighet, bara att den som ägnar sig åt den kommer att tjäna sina pengar på andra sätt. Musiker tjänar vad jag förstår redan idag mycket av sina pengar på konserter snarare än skivförsäljning. Med den insikten i bakhuvudet inser man att ”pirat”kopiering av musik på nätet i själva verket bara fungerar som gratis marknadsföring för musikerna som sedan kan inkassera vinsten på konserten.
Men Hans, vad ska jag leva på då? Jag orkar inte både skriva böcker och stå på Konsum eller vara universitetslärare i någonting. Varför kan jag inte få pengar på mina böcker precis som snickare för sina skåp?
Det finns (tyvärr, enligt en del) ingen gudagiven rätt för var och en att kunna fortsätta med det de gör nu in perpetuum. Fråga vilken blytypograf som helst.
Jag vet inte hur författare kommer att förtjäna sitt levebröd i framtiden, men jag är övertygad om att de kommer att göra det. Berättare har funnits i alla tider, så jag ser ingen anledning att tro att de ska försvinna på grund av ett teknikskifte. Det fanns säkert de som hävdade att skrivkonsten skulle bli berättandets död. Eller tryckpressen. Eller ordbehandlaren. Och likväl berättar folk, än idag. Mer än någonsin, påstår jag.
Nej, upphovsrättslagstiftningen kom inte til ”som ett maktmedel för att kontrollera information”.
Syftet med upphovsrättslagen är ytterst att skapa ett gynnsamt klimat som uppmuntrar kreativ verksamhet. Upphovsrättslagen skyddar upphovspersonens bestämmaderätt över sitt alster och ger honom/henne rätt att utnyttja sin skapelse ekonomiskt. Utan upphovsrättslagens skydd skulle en upphovsperson ha mycket svårt att göra sina ekonomiska intressen gällande och om man inte får betalt för sitt verk är det inte många som skulle ägna sej åt intellektuellt eller konstnärligt skapande.
Genom upphovsrättslagens skyddsbestämmelser vill lagstiftaren uppmuntra litterärt och konstnärligt skapande.
Att det nu är tekniskt möjligt för vem som helst att använda någons text eller fotografi utan att ersätta upphovspersonen betyder ju inte att det är tillåtet. Att kalla otillåten användning för ”gratis marknadsföring” är fel. Upphovspersonen betalar ju även där, genom utebliven ersättning.
Upphovspersonen betalar ju även där, genom utebliven ersättning.
Det här är en vanlig missuppfattning. Här är den även inlindad i något slags formuleringshalmgubbe. Upphovsmannen betalar definitivt inte något. Man kan möjligen hävda att upphovsmannen går miste om en intäkt, men det är inte samma sak som att betala något. Det första handlar om att inte få något, det andra om att bli av med något man har.
Min uppfattning är fortfarande att all spridning av musik är bra för en musiker, eftersom den gör att hen blir mer känd, får bättre betalt för sina uppträdanden, kan sälja mer och så vidare. Det fungerar på samma sätt som radio: om en låt spelas mycket på radio så är det bra för artisten, inte dåligt. När radio var nytt fanns det säkert de som hävdade motsatsen, men knappast idag.
Du får naturligtvis gärna tycka saker som Att kalla otillåten användning för ”gratis marknadsföring” är fel om du vill, men om du vill verka trovärdig eller ha en chans att omvända mig så är det bra om du även presenterar något slags argument istället för att bara luta dig mot ett föråldrat lagsystem.
HP:
Förlåt en yngling…
som Kolingen sa´
Idet här fallet är det en gammal käring!
Jag är som jag skrev ingen expert på © men…
Bara för att en sak är MÖJLIG och LÄTT blir det inte automatiskt RÄTT.
Vi störtar rakt in i diskussionen om postmodernismens hot mot vårt kultuarv!!!
Hans, ibland går jag in på en fildelningssida där folk laddar ner min ljudbok. De tackar varann så hemskt mycket för nöjet – men jag försvinner i sammanhanget… det är som om de tror att böcker bara finns, ungefär som regn.
Frågan är om du vill att folk ska kunna skriva böcker eller inte. Varför ska vi jobba gratis för att du ska ha något att läsa? Jobbar du själv gratis?
Vi bloggare är nog lite säregna. Men det kan ha sina fördelar. Som när jag plåtade alla våra olika maträtter på allas tallrikar på en restaurang, i händelse av att jag vill ha med en mattallriksbild i ett blogginlägg nån gång. T ex ljuga om att jag hade gjort en fantastisk liten rätt någon kväll. Efter det kom servitrisen fram otroooligt många gånger och frågade om maten smakade bra och var så hjälpsam så. Hon måste ha trott att jag vara en matspanare. En klar fördel.
En nackdel är det kanske när ens egna barn tycker man är knäpp och pinsam som halar upp kameran i tid och otid. Och påminner en om att ens bloggvänner inte alls kan vara ens vänner för man har ju aldrig träffat dem irl. Man blir liksom lite kufisk i sina egna barns ögon.
En lösning på kamerafixeringen är att inte ta den med sig! Jag motarbetar ni varje impuls att ständigt ha kameran till hands, då tänker jag ju mest på hur jag ska blogga med bilderna i stället för att uppleva promenaden eller vad det är alldeles bara för mig själv.
ab: Tänk jag har upplevt motsatsen.
Jag har alltid njutit av kontakt med naturen – dess ljud och dofter. Jag lever som mest när jag trädgårdsarbetar, vandrar eller joggar – jag har flow.
Nu när jag DESSUTOM bilddokumenterar får jag en ÄNNU större upplevelse – åtminstone i bakspegeln.
Det kanske är annorlunda för dig som redan INNAN bloggandet var en skrivande person.
Ack huru sann är inte Lottens slogan:
Bloggar ergo sum
[…] BilderbokStationsvaktMusik27SolusfeminaLottenAnnika Bryns BloggBlind HönaKulturbloggen (liveblogg från […]