Ni anar inte vad vi hittade när vi efter bloggträffen på Gyllene Prag invaderade Park Hotell.
Eller ska jag börja från början?
Priset för Årets nättidskrift delades ut med buller och bång medan jag stod utan att se något och försökte slänga i mig lite mat. (Hade helt och komplett missuppfattat tiderna.) Motiveringen glömde prisutdelaren att läsa upp, så nu kommer den här:
Tidskriften Nummer.se får priset för att redaktionen på ett förträffligt sätt bryter den fjärde väggen ut mot åskådarna, som i detta fall är läsarna. Nummer för en dialog med snabba replikskiften via väloljade, tekniska finesser och öppnar för interaktivitet utan överspel. Dekoren och scenmästaren dominerar inte; de välskrivna texterna får tala för sig själva. Liksom på Shakespeares tid svarar scentidningen på tillrop både från parkett och tredje raden och levererar ständigt aktuella artiklar utan att för den skull någonsin bli teatraliskt experimentell.
Juryn applåderar ensemblen och inspireras till dagliga teaterbesök.
Sedan skulle jag och kulturtjommarna mingla till en helt ny musikstil som heter dubstep, som efter en stund övergick till steppers dub. Jag ville säga som min mamma:
– Men vad ääär det här för dunka-dunka-musik egentligen?
Vi försökte verkligen konversera varandra, men jag och röstapparaten gav upp och istället kontaktades bloggänget som satt på Gyllende Prag.
Så här roligt hade denne kille på dunkadunkafesten. Swoooosch, kom min privatchaufför Studiomannen i sin GPS-bil och hämtade mig. Swooosch, gick vi i ett snålblåsigt Göteborg till Park Hotell där det skulle vara skönare att vara en packad sill än att försöka köpa en öl för att bli packad. Swoooosch, svepte alla väldigt långa människor förbi. (Ja, alla fulla kändisar är ovanligt långa, t.e.x. Eva Backman, Liza Marklund och Mark Levengood samt en kille som i tre minuter var en kopia av Prins Carl Philip. När han började bröla fyllevisor på bred göteborgska var han inte lik någon.)
Min ryggsäck var synnerligen populär när jag klämde mig framåt som en en Tarzan i en liantät skog.På Park Hotell, ja. Minns ni förra året? Vi hamnade i en svit, kramade Niemi, pratade med Cynthia Lennon, spillde öl på Jarl Alfredius och diskuterade Sveriges bäste/a författare. I år … i år hände ingenting.
Och jag är en sanningssägare, det vet alla.
Hoppas att ni hade skoj trots att det inte hände absolut ingenting. Oj dubbel negation! Förlåt.
Jag är uppe alldeles för tidigt, vad gör man inte för att få lämna första kommentaren. Nej, ska till Gbg men till en helt annan trängsel än den du varit på.
Hurra, jag var inte där och det hände ingenting! Jag missade ingenti… förlåt, jag menar, vad tråkigt. Var det inte ett enda grånat nyhetsankare som stötte på dig (inte på ryggsäcken då, utan dig?)
Jag tycker att dubbla negationer passar utmärkt på gårdagen, Moster Mjölgumpa. Dubbla förknasare kunde man också säga.
Nej, AB, inga grånade nyhetsankare. Men en grånad … nej, han var snarare gulnad man bad mig hälsa till ”Anders”. Jag ser tydligen ut som … fru Gärderud? Fru Timell?
Ah. Vänta. Anders Ekborgs Lia Boysen?
i demand an explicit report later today
Klart det var tråkigt när inte jag var med! Hahaha.
Timell heter väl ändå Martin, Lotten.
Wv; bmwcods – torskar i fina bilar?
Wv: wwyhhyp – why hype??
Så skönt att det inte hände någonting. Då missade jag ingenting…
cecilia n : Både ja och nej. Martin har en bror som heter Anders. Anders Timell. Honom kan man höra i radio, tillsammans med Adam och Gry.
Det hände massa ju! Jag pratade jobb med chefredaktören på KP och krävde att han skulle anställa mig. Sen stod jag och Emily ute och pratade med Mark Levengod och Liza Marklund(som inte alls var berusad), för att inte tala om allt som hände SEN, fram till kl 04:00 och vi kom hem, men det var mycket. Idag kom dessutpm Fru Marklund ihåg mig. Yey!
Tack Frida. Jag tyckte väl att det var ovanligt vimsigt av Lotten att ta så fel. Brorsan Anders hade ja gingen aning om. Lyssnar antagligen på ”fel” kanal.
Grr.. varför kom jag inte på att be dig hälsa Niemi från mig… Påminde ju Petra detta… Ja men nästa år ska du väl hälsa från mig?
Nämen Niemi var ju inte där, Anne-Maj, inte heller hans läderkostym. Precis som Ica skriver var en massa andra människor däremot där, men inte någon av dem hade en svit i bakfickan.
men jag är längre.
(fast inte så känd, än… 😉