Lyft blicken nu, koncentrera er och gissa vilken plats jag menar i rubriken. Ok, läs nu vidare.
Jag är på väg hem efter en tillställning i ett av de mer märkbara och kända landmärkena i Sverige. Det var för att fira ett avslutat redigeringsjobb som handlar om något som under de senaste tre åren har påverkat nästan varenda svensk.
I entrén möts jag av vackra ting.
Älgarna demonstrerar inte.
Lite längre in i byggnaden tryckte jag på knapp 28. Nästan som i N.Y. va?Mot min vana älgade jag inte in i festlokalen i jeans och hoodie utan var klädd som en normal människa. Och normala människor presenterar ju normalt sett sin normala klädsel som en s.k. dagens outfit. Ok, jag är inte den som är den.
Utanför toan tog jag tio helt misslyckade bilder till alla andra kissande damers förtjusning. När de erbjöd sin hjälp, var jag ju tvungen att tacka nej eftersom fotograferingsassistenter inte ingår i outfitkonceptet.
Empireskuren klänning från Cubus, dödskalleamulett som Trettonåringen har lånat ut, ribbstickade kalasbyxor och rea på rea-stövlar från … öh, har jag glömt.
Under middagen lärde jag mig att alla gotlänningar (och inte vi i gnällbältet) är gnälliga av naturen, att XX-partiet är orsaken till all ondska i världen men att XX-partiet är orsaken till allt gott i världen.
– Men hörni, vad tycker ni om hockeyslutspelet? försökte jag.
– Men skulle inte Paggan komma ikväll? sa någon annan.
Och nu till mobiltäckningen. Under middagen var vi alla som vanligt beroende av våra mobiltelefoner – men all täckning var som bortblåst. Vi jämförde antal pinnar och några operatörer verkade ha effektivare vågor än andra. Men att få kontakt med yttervärlden var som att försöka ringa instängd i en blylåda i en tunnel i Petiknäs.
Var var jag?
I Kaknästornet.
{ 22 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
Du har så rätt, dear. Min mor skulle krama sig, hon är inflyttad till Gotland ohc tycker att det är rätt jobbigt. Och vi bor ju ändå också i halv-gnällbältet.
Jävla fula älgar!
Amazing …
Att du inte hade varit nånstans i en grop i Norrlands inland (typ en tunnel i Petik) kunde jag ju ana, det hade du inte hunnit, men DÄR!
Jaså minsann.
Av konstföremålen att döma borde du ha varit på något glesbygdspang i Bjurholm eller möjligen i Värmland. Inte i den högkulturella och alltigenom smakfulla huvudstaden.
Tänk att du passar i empireskurna klänningar – också! (Hördes det en viss liten ton av avundsjuka där, kanske?) Själv känner jag mig gravid i såna. Och det trots att jag aldrig har ägt en gravidklänning (eller mammaklänning som det hette förr)!
Märkligt. Ingen täckning där, av alla ställen. Det är fin utsikt därifrån. Man ser Djurgårns träningsanläggning som ligger precis brevid.
/Herr R
skriverier.blogspot.com
Man blir nedstämd när man ser dylika, ”svenska” souvenirer. Tanken är upprörande att någon köper en sån skål, reser hem med den och säger till sina vänner ”I bought this in Sweden. It’s so Sweden! By the way, don’t try to use you cell over there. Connection is really bad!”
Hahaha! Det är feruketansevärt roligt att det i självaste Kaknästornet, behängt som en julgran med allehanda annan sändarelektronik som det är, inte går att ringa i mobiltelefon!
”…ett avslutat redigeringsjobb som handlar om något som under de senaste tre åren har påverkat nästan varenda svensk.”
Är det bara jag som blir nyfiken?
Det är säkert bra bild på TV:n i alla fall. För det är väl mest sån teknik som sitter däruppe, tror jag.
Och en sak kan jag garantera: det är INTE sämre täckning än på mitt kontor…
Jodå hakke, jag blir också nyfiken.
Kan det vara digitaliseringen av tv-nätet? (Med tanke på lokalvalet.)
Ö-helena: Jag kände mig förstås också gravid i empirestil. Fast å andra sidan erkände jag ju häromdagen att jag ju vill känna mig gravid lite då och då.
Konstföremålen, ja. Kan inte någon av er gå dit igen på studiebesök och se om jag har rätt i min iakttagelse? Turister med bedrövlig smak söker sig i flockar just till Kaknästornet.
(I restaurangen har de förresten stooora, fina kandelabrar med låååånga, fina ljus. Som man inte får tända pga. brandrisken.)
Vad bra att ni är nyfikna, förresten.
Jag är också väldigt nyfiken! Berätta genast om projektet. Nationalencyklopedin är det ju inte eftersom du ger tidsangivelsen ”de senaste tre åren”. Hmmmm.
Är helt fascinerad av älgarna och bristen på mobiltäckning! Kunde inte tänka mig att dessa fenomen skulle sammanfalla i Kaknästornet this day and age.
Äh, det var faktiskt inte så spännande, Ingrid och ni andra som undrar. Det var språklig redigering av vissa delar av Digital-tv-kommissionens gigantiska utvärdering.
Och … alla kunder sägs vara mycket nöjda med digital-tv. Utom en dam på Gotland som inte kan se Glamour längre.
Fel fel fel!
När det var analoga sändningar så frös inte bilden, ibland så fast att man var tvungen att byta kanal och tillbaka igen för att få igång bilden.
Huruvida det fortfarande är så eller inte kan jag inte svara på för jag ser så sällan på tv.
Men jag verkar ha fått poäng för min gissning av vad det var för projekt!
Ett tips, från en som brukar ringa från, inte en tunnel i Petiknäs, men väl ett kök i en liknande by, lite då och då är att om man går riktigt riktigt nära mikron, som i sin tur står i ett fönster, DÅ får man en extra plutts täckning. Om man har tur. Det borde nog inte vara så, men grundliga empiriska undersökningar har visat att det fungerar. Ibland.
I Teracoms radioskugga …
Lustigt, vid middagsbordet diskuterade vi radioskugga. Vi bor i skugga och på vägen hem brukar radion försvinna och mobilsamtal brytas när vi passerar galgbacken. Vi spekulerade i om det beror på att det spökar …
Hmm, kan det vara för mycket störningar från deras utrustning?
Å andra sidan så är det väldigt oartigt att överhuvudtaget att ha på mobiltelefonen när man är på galej.
(Borde inte någon skapa en blogg som bara publicerar kul/spännande wv:ar? Än så länge sparar jag dem lokalt.)
Bengt! (And this is an order!) Jag vill appselut ha alla roliga WV:ar!
(Jag har nämligen en plaaaan. Och nej, den kommer inte att inbringa pengar, bara kosta en massa. Som vanligt.)
Emi: Finge jag bara passera en galgbacke då och då hade jag gärna stått ut med en och annan mobilstörning.
Nu ska jag ut och leta galgbackar i grannskapet.
Hmmmm, den senaste var lite sensuell. Men numer lagrad på en annan dator (nära mig).
Organisera något då. wv@…com.
Lotten: Galgbacken i Eskilstuna ligger bakom Shell-macken vid Gillbergaplan.
Intressant om Anna Ersdotter, ”Sveriges sista häxa”.