Om jag hade blivit skådespelerska (som faktiskt var den ursprungliga planen innan ödet lade sig i), hade jag valt roller som
- astronaut
- gruvarbetare
- bergsklättrare
- steadycamfilmare
- kirurg
- rallyförare
- fängelsekund
- börsmäklare
- bonde.
Detta för att få åka på studiebesök och på The Method-vis kunna leva mig in i agerandet – och sedan ha något vettigt att säga till alla journalister som skulle ha hängt i klasar vid mina fötter.
Istället hängde alla vid dessas fötter.
Igår visade det sig plötsligt att den numera ack så sporadiskt bloggande Studiomannen ikväll kommer till stan för att studiomanna sig på Guifs match. Två erfarenhetsflugor i en studiebesökssmäll:
- handbollsmatch!
- studiomannajobbet!
Jag återkommer med rapport i morgon. Men förmodligen blir jag utslängd före matchstart eftersom jag kommer att ha på mig en t-shirt med ”Jag spelar hellre basket” på … och eftersom jag faktiskt inte har någon biljett. Förresten ska jag träna basket klockan halv åtta. (Sade hon och knyckte teatraliskt på nacken.)
{ 25 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
Hälsa Studiomannen!
Nu ska jag hälsa, Ö-helena! Jag ser honom gå omkring med headset bland reportrar som Chris Härenstam. Trots att det är blott en timme till matchstart är inga spelare på plan!
(Kankse är vi basketspelare stelare och in need of mer uppvärmning?)
Jag är alltså i Sporthallen, samma hall som vi spelar basket i och ser på Kent i.
Hoppsan. Kanske stavas kanske.
Handbollsspelare är helt klart hårigare än basketspelare. Och simmare.
Nu tog jag en bild på Staffan Olssons rumpa.
Undrar om han känner sig trakasserad. Det var en synnerligen snygg rumpa.
Kan du inte försöka lura upp honom till Billys också?
Och jag menar förstås Peter, inte Staffan Olsson…
Nu måste Studiomannen gå och sminka dem som ska prata i studion!
Men varför ska stackars Staffan kolla på Billys Basketcup, Staffan? För att bli ännu mer trakasserad? Man måste ju betänka hans svaga hjärta.
Aaah. Nu sitter jag riktigt nära. Oj, jag borde böja mig fram och borsta hans långa hår.
Det här med uppvärmingen är mycket underligt. Hammarby sparkar fotboll medan Guif smålattjar lite huller om buller framför målet. Matchstart om 40 minuter.
Tusan. Det är bestämda platser. Jag är Guldlock.
Aha – 29 minuter till matchstart börjar de småjogga på tvärsen!
Nej! Nu! Nu är det organiserat! Och på längden! Alla springer i takt och gör väderkvarnsflax med armar och ben! 20 minuter till matchstart!
Nu dök det upp folk som inte har varit på handboll någonsin och som inte har varit på idrottsevenemang sedan 60-talet, men som läste HÄR att det var dags att gå.
Hurra … Jag har lockat folk att se på handboll …
Inte för att vara ond, Lotten, men tyvärr hade du nog snarare precis som vi som blev skådespelare mest fått välja roller som någon vill ge dig. Och det brukar handla om roller som liknar något de redan sett. Med andra ord, välj en roll som polis eller en som polis eller en som – tji-hoo! – väktare. Var glad att livet ville något annat med dig. (Eller för att säga som min syokonsulent: ”skådespelare? Varför då? Du har ju läshuvud!”)
Bitterheten bor hos mig idag. Ilskan bor hos Huskorset. Och hon har ändå tre filmroller att se fram emot i vår. Som sjuksköterska i allihop.
Så absurt!Daniel Mitsogiannis sjunger sitt Melodifestivalbidrag till inspelad musik. Han har två tjejer som dansar bredvid honom. I handbollsmålet!
Nu tycker jag nog att redaktörskan läste lite slarvigt. Jag menade att du skulle locka Studiomannen till Billys, för jag vill ju se den nya, slimmade versionen!
Förresten spelade jag lite handboll en period i min gröna ungdom, eller barndom var det nog, förresten. Hursomhelst var det feruktansvärt teråkigt. Som intervallträning, ungefär.
Det blev nästan rätt beträffande mina handbollsbesök i
Sporthallen. Var där sensat 1965 när gymnasieelever från Högre Allmänna Läroverket spelade och vann i Kronprinsens Cup (eller något likartat)- då var väl Du inte ens född?
Nåväl nu får du berätta på bloggen när något intressant basketmatch spelas här i stan.(Jag lovade ju att gå på en sådan)
Har ej heller sett någon basketmatch live sedan min High-school tid i North Muskegon Michigan 1966-67.
Guif vann – Hurra för dom
wv cplrvrk Centerpartiets Läroverk ? dom var aldrig med i Kronprinsens Cup
Karaokehall också?
Och så till något helt annat: tycker du språk i digital form är annorlunda än annat språk?
wv till samlingen: mofisa
Ahaaa, Stellan, nu fattar jag. Men kommer du upp till Billys?
Suziluz: Min plan var att bli skådespelerska på Goldie Hawn-nivå. (Jag trodde att hon var den största och bästa och att hon kunde välja och vraka.)
Örjan: jag säger till när det bli basketmatch. Det är, hrrrm, inte riktigt lika mycket folk på våra tillställningar …
Men Dieva, vad är digitalt språk?
Det var min plan också…
Ja, det undrar jag också.
Språkrådet har gjort en egen rubrik ”Språk och IT” på sin webb där de skriver om ”Elektronisk skrivande” m.m. Så då undrade jag lite stilla om det är någon skillnad på språket bara för att mediet är annorlunda.
Två reflektioner: Muskegon, Michigan? Där har jag konserterat med Lunds Studentsångförening. Duktigt många svenskamerikaner i publiken.
Sporthallen, Eskilstuna? Lite nostalgiskt att se ett sådant bygge – men jösses vad det behövs en uppfräschning!
Jösses är ett alldeles för milt ord i detta sammanhang.