Att gå på museum är kul. Jag tar alltid med mig mer eller mindre frivilliga barn och så hör jag mig själv förklara sådär mammigt att konst utvecklar sinnena och att man får använda sin egen fantasi ibland men att ibland fattar man precis vad konstnären har velat förmedla. Jag tror att vi en gång stod i en hel timme framför tavlan nedan, läsandes om vilka konstnärliga friheter Carl Gustaf Hellqvist hade tagit sig när han målade.
Konstverk som blev ett metakonstverk där inte verket i sig utan historiska fakta gjorde verket så mycket mer intressant.Och se här! Vilken succé hade jag inte gjort med dessa konstföremål tillsammans med barnen?
– Titta barn! Underbart!
– Ska jag säga något konstigt, mamma?
– Eh, ja?
– Ska man tänka att vi låter som får när vi pratar i telefon?
Via. Konstnären heter Jean-Luc Cornec. (Egentligen hittade jag fåren någon annanstans via en länk på en länk på en länk, men jag gick så att säga vilse i länkeriet. Sorry.)
Tänk att ha ett sådant får i vardagsrummet, med en fungerande telefon. Otroligt fina.
Jag tror att de var fria att knycka, H.H.!
jag har knyckt Dina får.
Telefor-lammfår
Din källare- som påstås innehålla …
Dina kreativa barn.
-nyfiken på resultatet
wv -qxlq -inget problem för Dina ättelägg, eller?
Bääää, fantääästiskt! Den gamla snurrtelefonen fick precis en ny dimension i min värld.
Nja, hon svamlar inte så mycket.
Gillar du det här kanske du gillar min kusins grejer, vänta ska jag leta lite länkar…
Och jag gillade fåren, som attan!
http://www.veilhan.net/ (fast den är under omkonstruktion just nu)
http://bp0.blogger.com/_Iu5Ryb9tht8/RZ2mIMohe6I/AAAAAAAAAQE/wapJe_7NLew/s400/aiR.jpg
Äh, jag hittar ingen bra sajt med mycket av hans grejer, men det går ju att söka på namnet, om man är det minsta road.
Jag läste först ”svärmor svamlar”, men sedan förstod jag: svärmor samlar. På dreadlocks!
Jättekul! Svärmor samlar får, jag måste tipsa henne!
Jag skulle gärna offra en och annan telefon för att få se Ö-Helena i dreadlocks 🙂
Nu längtar jag till semestern (den obetalda ledigheten) där det ska knatas runt på varje museum som finns i hela München. Nästan.
Fåren är ju för härliga. Man får lust att röra dem.
Roligt med konst som är nyskapande. Eller är det återvinning? Eller är det någon sorts kombination kanske?
Detta tyckte jag var häftigt: länk
Vilken fin päls fåren har! Man kanske kan använda krulliga telefonsladdar om man skulle vilja ha tillfälliga dreadlocks nån dag?
Haha, vilka roliga telefår! Kul med ordleken – och kul att den där telöefonmodellen faktiskt ser ut som ett fårhuvud nu när någon har gjort det så tydligt för en.
Hm, undrar vilket djur mobiltelefonen påminner om, bortsett från att den ser ut som ett knäckebröd?
’Geschäft’, tänkte jag först. Sen såg jag att fåren är utställda på ett telemuseum. Då blir det ju lite kul…