Jag är bestulen

av Lotten Bergman den 19 november 2008

Jag – som bara gråter på begravningar och förlossningar – sitter här och är synnerligen förvånad.

På ett gym klockan 14:37 i eftermiddags fann jag mig stirrande på ett uppbrutet, men nyss låst och igenbommat värdeskåp. I värdeskåpet låg inte längre min ryggsäck. Det må ju vara hänt, men ryggsäcken hade ju ett innehåll.
Hela dagarna går man omkring och försöker uppföra sig – man petar sig ju inte i näsan, kliar sig inte i rumpan så att någon ser det, stirrar inte på folk, går inte före i köer och avbryter inte den som talar. Men när man har blivit bestulen på sin ryggsäck ropar man (trots att det finns barn i närheten) med målbrottsbruten röst :
– NEJ! MEN SATAN! HELVETES JÄVLA SKITTJUVAR!
Sedan springer man sådär som i filmer när apelsinstånd faller omkull, män med korvlåda på magen puttas in i damer med små hundar. Ja, man springer till och med så att små barn kanske tappar sina glasstrutar på marken och barnvagnar rullar nerför branta stentrappor. (Man = jag.)
Jag inte bara skrek och sprang fullständigt ovärdigt utan att visa hänsyn till mina medmänniskor, jag vevade dessutom med armarna som en väderkvarn och tänkte inte alls på vristspänsten eller att ta ut stegen med lagom högt uppdragna knän så att frånskjutet ger som mest effekt.
Ja, jag for fram som Phoebe i Vänner.
Jag sprang fram till receptionen och uppförde mig fortfarande inte ett dugg väl.
– Jag är bestulen, jag har blivit av med allt jag hade med mig, får jag en telefon, jag måste spärra, ge mig en telefon, ring till polisen, ge mig en telefon!
Personalen agerade snabbt, kvickt och smart. Medan jag inte ens kom på telefonnumret hem. Jag höll bara med darrande händer i en främmande telefon där en vänlig själ hade knappat in en nolla så att jag skulle kunna komma ut på linjen. Och så började jag storgråta. 
Jag? Gråta? Gråta för vad? Jo det var ju
  • min dator (som är relativt nybackuppad)
  • plånboken med alla betalkort och kvitton som ju revisorn ska ha och medlemskorten i basketklubben och bl.a. Jonas Hallbergs visitkort
  • ett väldigt viktigt passerkort
  • mobiltelefonen
  • stora, fina, svarta systemkameran som är så bra 
  • cykelnyckeln 
  • modemet
  • nätsladden
  • kanonadaptern
  • lite mer. 
Det är därför jag är förvånad. Jag gråter alltså över prylar. Jag är alls inte den sansade person som jag trodde mig vara i krissituationer. När folk ligger och blöder på gatan, jo. När barn går vilse, när man behöver rycka in och ordna upp en situation eller när åskan går – då kan man lita på mig. Men inte om jag blir av med min dator.
Försäkringsbolaget? Ptja, de säger att man bara får ersättning om man hade sina stulna saker i ett låst utrymme, men ett låst skåp räknas inte som ett låst utrymme. Jamen såklaaart!
Ryck upp sig nu, fru Bergman. (Fan i helvete, skitsatans pisstjuvar.)

{ 50 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }

MammaLex 19 november 2008 kl 18:55

Stackare!
Hang them high.
S-tans knölfödor som inte kan respektera andras egendom.
Lider med dig.

Louise 19 november 2008 kl 19:09

”Man=jag”

Nämen! Nu blev du jagsvag helt plötsligt.

Översättarhelena 19 november 2008 kl 19:12

Mitt djupaste deltagande. Världen är ett ruttet hål ibland.

mammanonna 19 november 2008 kl 19:16

Arggråt gills också. Men vafan,(hänger på svärandet) är inte ett låst skåp ett låst utrymme!?!
Höll inte du på med nån grej åt ett försäkringsbolag – borde inte det ge nån sorts personalförmån? Om inte får du väl som hämnd ta och ändra lite…

bengt 19 november 2008 kl 19:19

Nää, så får man inte göra. Tjuva andras grejer. Hoppas det kommer tillrätta så fort som möjligt.

görel 19 november 2008 kl 20:00

Så surt, onödigt, nedrigt, mörtigt och elakt. Och taskigt!

den blyga 19 november 2008 kl 20:39

« Hélas ! mon pauvre computer, mon pauvre computer, mon cher ami ! On m’a privé de toi ; et puisque tu m’es enlevé, j’ai perdu mon support, ma consolation, ma joie ; tout est fini pour moi, et je n’ai plus que faire au monde ! Sans toi, il m’est impossible de vivre.

Det går över!
men det är hemskt så länge det varar!

Plastfarfar 19 november 2008 kl 20:57

Kolla på Blocket, Tradera och i lokaltidningen efter dina grejor. De bör vara där inom en vecka…

Ingela 19 november 2008 kl 21:02

Det verkar helt normalt att storgråta och löpa amok. Det skulle jag också ha gjort.

loppran 19 november 2008 kl 21:07

Vilka ägghuven! Idoiter, som Den Enfaldige skulle säga! Tjuva andras saker. Man (= du) får skrika och bete sig ouppfostrat vid sådana här tillfällen. Försäkringsbolaget är också idoiter förresten.

Howdy Sailor 19 november 2008 kl 21:13

FAN va ruttet. Nu är det nästan att jag tar till lipen eftersom jag just nu lider av en hormonrubbning och dessutom har ungefär samma saker i min ryggsäck.

Men som sagt, kolla Blocket. Det ska jag också göra. FY FAN!

(Nu blir jag så där otillåtet sadistisk i mina tankar, som jag blev när min lilla bil blev stulen. Mina tankar var då så orena att Amnesty hade kunnat göra ett undantag från sina egna principer och avrättat MIG. Nåväl.)

Ica 19 november 2008 kl 21:24

Helvetes jävla skitfan! Tänkte att du behövde lite mer. Dessutom blev jag så jävla förbannad själv. Jag ser din lilla mac vara i nån annans våld, och den där fina kameran som var med på din livs första landskamp. Man borde fan sätta sig och bajsa i tjuvens postlåda. Efter att ha käkat en påse tuggummin och annat laxerande.

Mohahaha. tjuven fick en förbannelse på sig via wv säger jag bara.

Miss Gillette 19 november 2008 kl 21:29

Å fy för den lede och hela hans anhang vad vedervärdigt. Du Lotten — man kan lipa över prylar och ändå vara förmögen att lipa över andra sorters elände. Det du blev av med var ju inga skitsaker precis. Jag menar: dessa prylar innehåller en massa intellektuell egendom och kreativitet, minnen och annat som faktiskt är mer än bara grejer. Varför skulle man inte få lipa för det? Jag tycker fruktansvärt synd om dig och hoppas att äcklen som gjorde det drabbas av all världens vedervärdma.

Ökenråttan 19 november 2008 kl 21:44

Ja, jag som faller i korinter för småsaker men klarar HEMSKA FASOR utan att det rubbas ett hårstrå i min frisyr (ha! humor; jag har väl ingen frisyr!)jag tycker ändå att de som snor Lottens pinaler ska ruttna i helvetet, ungefär.

Och sen ska jag då veta lite bäst, som vanligt. Den blyga: det heter ”mon ordinateur”. Fransmännen är ju fullt i klass med norrmännen när de gäller att inte anamma utländska uttryck.

Sofie 19 november 2008 kl 21:51

Oj, så surt. Lider med dig, hade själv råkat i absolut jävla panik om jag varit i sitsen. För övrigt är du väldigt lik Christine Meltzer, om du nu inte visste om det menar jag.

Pseudonaja 19 november 2008 kl 21:53

Men attans! Jag hade blivit skogstokig.
En deltagande tanke och en kram skickas härmed över.

Howdy Sailor 19 november 2008 kl 22:17

Du, det där om att ett låst skåp inte räknas … vafan!? Kan du inte göra en liten hemlig ändring i försäkrningstexterna du redigerar och sedan tipsa oss om bolaget. I längden borde de vinna på det.

ninnibeth 19 november 2008 kl 22:45

Men fy fan! >:(

Hur i hela friden kan ett uppbrutet skåp inte räknas som ett låst utrymme?!

Huskorset 19 november 2008 kl 23:11

Men va i hela helvetet! Satan!

Och allt som Miss Gillette sa.

Det måste kännas som om de tagit din hjärna, ungefär.

Humlan 19 november 2008 kl 23:12

Detta är rätt tillfälle både för att svära och att gråta!
Men om inte låst skåp, på ett sådant ställe, räknas som säkert, var har dom då tänkt att du skulle ha din ryggsäck? Ska man bära med sig den och ställa den framför sina fötter /maskinen?
Och hur ska man bära sig åt i en simhall?

dieva 19 november 2008 kl 23:54

Jag säger som övriga; eländes, elände!!

Själv hade jag blivit skogstokig. Jag antar att chansen att du får tillbaka prylarna i bättre skick än när de försvann är ganska låg men det hände mig när jag fick bilen stulen för ett antal år sedan. Nya vindrutetorkare, nya bromsbackar och rostfläckar hade slipats och grundmålats.

Memo-to-self: Backa up datorn(!!!), anteckna kamerans serienummer.

Försäkringsbolag är som möss; det behövs bara ett litet, litet, hål så slipper de ut …

Håkan (hakke) 19 november 2008 kl 23:57

Folk ska göra rent i tvättstugan och de ska låta bli att stjäla. Det visste redan Moses. SKITKORVAR!

En släkting till chefen jobbar på försäkringsbolag. När folk ber om ersättning och det inte är alldeles alldeles uppenbart (vilket det sällan är) svarar de nej. Som princip. För att bli av med alla lycksökare kanske, och alla som inte vågar ta strid. Om någon tar strid och argumenterar för sin sak säger de oftast ja.

Jag noterar att du blev av med kanonadaptern. Jag antar att det betyder att det inte blir någon humorkanon inom överskådlig framtid.

Lotten 20 november 2008 kl 06:15

Jamen ojoj och hej på er alla!

Det ruttna hålet som heter värld är en mört som heter ägghuvud. Försäkringsbolaget som säger nej är inte samma som jag har redigeringsuppdrag för. Men nu ska vi ju byta …

En glad nyhet kanske?

Ny dator är redan beställd.

Men hu och hej vad allt är krångligt. Hur storhandlar jag mat i eftermiddag när den djefla mannen är borta och jobbar i annan stad? Och varför funkar alla andra datorer än just min som en opålitlig pirat på kryckor?

En till glad nyhet:

Jag satte ovanligt många straffar på basketen igår när jag fokuserade på korgen som varande tjuvarnas luftrör och bollen det som skulle proppa igen andningsvägarna.

Annette 20 november 2008 kl 07:13

Åh NEJ!

Här, ta en näsduk.

Nu ska jag backa upp mon ordinateur som ska med till universitetet i eftermiddag, inte bara på den externa hårddisken här på skrivbordet utan på något lämpligt serverutrymme ute i cyberrymden.

Ordverifieringen här nedan lyder ”fetwooca”, och jag tycker tjuvar är riktigt äckliga fetwoocar.

den blyga 20 november 2008 kl 08:12

Tack kära datorråtta för ordet ”mon ordinateur” – (bra att det är maskulinum!)
In the spell of the moment kunde jag inte vaska fram det ur Google – mitt franska lexikon är från 1970 och mellan datera och dativ finns nihil

den blyga 20 november 2008 kl 08:18

Apropos försäkringsbolag:
Hur är det med Gymnastikinstitutionens? Är det inte på deras domäner inbrottet skedde?
Har inte de något ansvar och/eller försäkring!

Just i morse hade jag glädjen att för ditt redigeringsbolag svara på en nöjdhetsenkät efter avslutat skada.
Det blev 4:a och 5:a rakt igenom.

TorpSara 20 november 2008 kl 08:59

Jag tycket att du ska bråka med försäkringsbolaget. Man (jag) får ersättning om de stjäl en dataväska med dito tillbehör ur bilen på en parkeringsplats. Det kan ju knappast vara mer låst utrymme än ditt skåp.

Seså. Ut och bråka med dem nu! Schas!

Malinka 20 november 2008 kl 09:35

Vroksjab! (läses baklänges)

Lotten borde vara alldeles rätt person för att försöka få försäkringsbolaget att för definiera exakt vad ”låst” och ”utrymme” betyder. Får man omvärdera svenska språket hur som helst bara för att man är ett försäkringsbolag.

Wv menar att du ska koppla in Jan Mårtenssons deckare på fallet: Homan.

Anna 20 november 2008 kl 10:08

%¤#&*! Stackars Lotten, vilket elände. Tjuvarna är förstås ena ¤#%@ idioter men jag tycker att försäkringsbolaget är de värsta skurkarna i det här dramat. Vad har de att skylla på? Akut girighet? Jag säger som TorpSara: Buss på dem!

den blyga 20 november 2008 kl 10:35

Vid närmare eftertanke kom jag på att jag i lexikonet måste kolla EFTER dativ
Men inte heller där!
dato och datum sedan fini med da…

Cecilia N 20 november 2008 kl 10:41

Samma vrålande deltagande du fått av alla andra får du av mig också, Lotten.

Men jag måste få korrigera loppran. Det var inte Stellan Skarsgårds roll som sa idoit, det var barnen. De var på nåt sätt släkt med Hasse Alfredsons roll, barn eller barnbarn.

Stellan sa till dem: ”Det heter inte idoit; det heter idiot!”

Ulla 20 november 2008 kl 11:33

Såna usla tjuvar borde hängas i skräpporna i gryningen! Och skräppa i den betydelsen som anges i SAOB, sbst2! Surt också att man ska vara tvungen att kolla på Blocket efter sina egna grejer!

Anna 20 november 2008 kl 12:39

Apropå idoit: om man har läst Lucky Luke tänker man ofta på dumskallar som AMAOTER, eftersom telegrafisten hade blandat ihop morsesignalerna för I och D med de för A och M (di-di-di-da istället för da-da-di-di, eller nåt) vilket också ställer till med problem eftersom den förskräcklige skurken Joe Dalton blir frigiven ur finkan istället för den timide fången Joe Milton. /avdelningen för värdelöst vetande

Suvi 20 november 2008 kl 14:53

Räknas då kassaskåp som låst utrymme? Och hur ska Sveriges alla gym förklara för sina medlemmar att värdesakerna ligger helt oskyddade i skåpen?
Undrar Vän Av Ordning.
Jäkla försäkringsbolag!

För övrigt är det helt rationellt att gråta vid en sådan stöld, jag blev helt knäckt när mobilen försvann och min dator dog. (Även dvd-spelaren, skannern och kameran avled i snabb följd.)
Det är ju för att all personlig information man samlat nu hamnat i orätta händer som det känns så ”kränkande”. Att nån annan får påminnelser om mina läkartider osv.
Och alla människor man brukar kommunicera med som annars är på en knapptrycknings avstånd är plötsligt onåbara, liksom man själv.
Sen kostar det ju att ersätta alla livsnödvändiga pinaler själv!

Så visst är det nåt att gråta över! Själv blev jag apatisk med magont i flera dagar, skönt att du verkar återhämta dej bättre!

Örjan 20 november 2008 kl 15:10

Jag deltar i Din ilska.
Men förvånad
Du har valt att inte nämna gymets namn.
Mikroskopisk chans, men med namns nämnande, kanske någon sett/hört någonting, som den vill berätta.

Annan undring
Hur mycket har Du tvingats lägga i familjens ”fula ord-burk”?
Eller gäller den bara utsagda ”fula ord”, och när jag dabbar mig inför 6-åringen???

cruella 20 november 2008 kl 16:56

Jag visste väl att man inte ska gå på gym.

Men allvarligt, fy fasiken, vad bedrövligt! Och det där med låst utrymme var det dummaste jag har hört.

ab 20 november 2008 kl 17:17

Wv är passande nog misil.
Tjuvar gör fula saker och orsakar en massa besvär och saknad och förtjänar i alla fall en liten sådan i baken.

Lena 20 november 2008 kl 17:39

Vicken mardröm!
Men på försäkringsbolaget, bara!

Lotten 20 november 2008 kl 19:36

Liten rapport på lånad barndator som jag nog använde själv 2004:

Alla betal- och kreditkorten spärrade jag igår, men idag slog det mig att det ju finns andra kort som tjuvarna kan ha roligt med. Bibliotekskortet kan man låna filmer på, t.ex. Men det hade de inte, ickekulturella bovar va?

Nytt körkort beställer man på Vägverket, där man också kan ta en bild — som inte får levereras i digital form utan bara på papper.

Men nu har jag ett nytt problem: jag har klämt lilltån i en dörr. Ehum.

misswar 20 november 2008 kl 20:34

Min dator är från 2006. Bestulen blev jag senast på min cykel. Men aldrig på en plånbok, trots att den ofta blivit borttappad.

Att tappa bort saker, ja det gör en iskall.

Jag vill inte träffa mig själv om någon snor min ryggsäck.

Malin 20 november 2008 kl 20:57

Fy fasiken! Jag skulle ha sagt några väl valda könsord också, så mogen är jag, jag tycker du betedde dig helt rimligt och värdigt!
När vi kom till Farstabadet en gång blev vi stoppade av en rätt så hysterisk dam som berättade att en man samma dag blivit bestulen på precis ALLT i skåpet, alltså kläder, skor och alla värdesaker. Sen hade de snott hanses bil också.

Lady Stalker 20 november 2008 kl 22:17

Nä, fy fasen … Jag lider verkligen med dig.

Har varit med om liknande, så jag vet preciiiiis hur det känns.

Och så håller jag med Ö-Helena: Världen är ett ruttet hål ibland.

Orangeluvan 21 november 2008 kl 09:33

Får jag upprepa att min nya cykel och cykelkärra där man skjutsar uppspelta små barn stals för en månad sedan? Visserligen var ekipaget olåst, men jag är ändå arg på dumtjuven. Igår hade någon bemödat sig med att släpa sambons cykel runt hushörnet, men ångrat sig eller blivit skrämd och sedan lämnat den där. Turligt nog var den låst. Nu får vår enda cykel bo i garaget.

Min nesligaste stöld var en ryggsäck på tåget från E-tuna. I den låg en massa smutstvätt, men också en brun yllekjol, köpt på second hand i Paris för 1000 kronor. Underbart snitt, fantastiskt tyg, numera hängande på en neslig tjuvs höfter. Eller snarare kastad i någon container tillsammans med resten av det värdelösa innehållet.

Och så har vi det lilla tågrånet, där tjuvar smög sig in i kupén på väg till Prag och länsade våra ryggsäckar, då bland annat min älskade Leatherman Tool kom i tjuvarnas ägo.

Dubbelusch.

den blyga 21 november 2008 kl 12:09

Au voleur ! au voleur ! à l’assassin ! au meurtrier ! Justice, juste ciel ! Je suis perdu, je suis assassiné ; on m’a coupé la gorge : on m’a dérobé mon ordinateur. Qui peut-ce être ? Qu’est-il devenu ? Où est-il ? Où se cache-t-il ? Que ferai-je pour le trouver ? Où courir ? Où ne pas courir ? N’est-il point là ? n’est-il point ici ? Qui est-ce ? Arrête.

Människan är sig lik i alla tider!

wv: Pardon!

Johan 21 november 2008 kl 12:49

Varför inte ta till Svordomsvisan? Den funkar fortfarande i alla lägen…

Ullah 21 november 2008 kl 13:40

Vad har hänt med svärmor? Har hon blivit fransyska?

den blyga 21 november 2008 kl 14:51

Svärmor svarar Ullah:

Om det vore så väl.
Det är bara den gamla lärdomsskolans frukter:
Denna Harpagons tirad fanns med i vår Franska elementarbok!

Sedan har ju franskråttan hjälpt till att modernisera inlägget…

Jag pratar både italienska och franska ungefär som Bodil Malmsten i går i Go´kväll beskrev sin fr. när hon flyttade till Finistère: många ord men inte alltid de rätta…
wv cosimi – kommer mig att tänka på både Firenze och Wagner.

Pysseliten 21 november 2008 kl 20:47

Jag beklagar! Man kan ju på nåt sätt inse att tjuvar vandrar fritt i vårt samhälle, men att försäkringsbolaget, som man betalar för att skydda sig mot förlusterna efter dom inte är på ens sida är tungt! Been there done that, och bytt!

Pär N. 22 november 2008 kl 13:28

Se där vad idrotten ställer till med! I min ungdom kände jag någon som brukade säga: ”Idrotten är ett fördärv. Regelbundna sex- och spritvanor håller ungdomen borta från den livsfarliga idrotten”

Lotten 22 november 2008 kl 13:35

Du har helt rätt — men nu har jag ju med den brutna tån sett till att det inte blir någon träning på åtminstone två veckor. Så bestulen kommer jag väl inte att bli igen förrän en bit in i december?

Lämna en kommentar

Föregående inlägg:

Nästa inlägg: