av Lotten Bergman den 21 december 2008
Många var det som efter att ha läst gårdagens facit sa jahaaaaa med tomma blickar och trötta tangentbordsfingrar. Redan kl. 00:03 fick jag första mejlet med mutförsök. Men vinnarna står kvar: Husse (som googlade på telefonnumret som egentligen var ett datum och fick fram Wilkie, Emmanuel Oritsetimentin) och Citronen (som gissade på Mats Samuelsson). Fler galningar:
Pysseliten:
”Himlen till vänster helvetet till höger. GF= God Father. SC=Sainta Claus. En siffra fattas i telefonnumret, någon kommer inte fram.”
Ingela:
”Det är Christer Lindarw som telefonklottrar. Han är väldigt trött.”
Monica:
”John Pohlman. Mycket riktningar och sånt. Typ det blåser hitåt/ditåt/nedåt.”
Lucka 21, tiddelipom!
En arbetsovillig generation?
Sysselsättningsstatistiken är idag ingen upplyftande läsning. Inte sedan krigsslutet har siffrorna varit så dystra. Avsevärt beklämmande är det att studera statistiken för dem som är födda efter 1995.
Nyligen genomförde Svensk Försörjning en attitydenkät bland ungdomar och fick ett oroväckande resultat. De arbetsovilligas huvudsakliga förmyndare emottog visserligen en försäkran om att arbetsetiken inte skulle komma att försummas. Däremot deklarerade målgruppen att de inte har för avsikt att fullfölja sina åtaganden inom en snar framtid. Några ur den undersökta gruppen ansåg sig dock vara kvalitetssäkrade och ifrågasatte undersökningen. Innan besvärstiden gick ut, lämnade de även en förfrågan om förmyndarnas ståndpunkt i frågan. Resultatet av den har ännu inte redovisats.
Resultaten vittnar alltså om en utbredd ovilja gentemot arbete i kombination med prokrastinering. Likväl hävdar ungdomarna att de inte alls känner sig främmande inför arbetsuppgifterna men att de kräver handlingsfrihet när det gäller tidpunkten för dessas utförande. Genom fortsatta enkäter kommer uppföljningsmaterial att erbjudas berörda instanser. (TT.)
Tralalallalalaaa. Facit vid midnatt, lucka 22 vid åttasnåret på måndag morgon!
av Lotten Bergman den 20 december 2008
Oj, vad mycket ångest i både kommentatorsbås och facit! Trots mejlmutningsförsök och tandagnisslan, drogs ur plommonstopet bara en lapp igår (man har inte kunnat lista ut varför det ena dagen blir två vinnare och andra dagen bara en) – vann gjorde Leopardia. Loppran (det låter på namnen som om de är släkt) förärades hederspriset för idogt rimmande och allmän diskretion. Några röster:
Kronfrun:
”Min första association i dag blev en skådespelerska, blek, lång, smal med rött hår och vars förra man har flaskaxlar och hoppar i soffor.”
Fredrik I har drabbats av IRL-träffslängtan (=bloggöl), vilket hakke (som ju är ingenjör) absolut håller med om :
”Så kan vi sitta där i våra vackra tröjor och prata minnen från finska vinterkriget och revolten i Ungern.”
Nu till dagens:
(Klicka på den om den känns för liten. Klicka på den om den känns obegriplig. Klicka på den om den verkar spännande. Klicka!)
Vi tar nästa facit och lucka vid midnatt, va?
av Lotten Bergman den 19 december 2008
Gårdagens facit borde ha varit längre med tanke på luckans svårighetsgrad. Två bombsäkra gissare lyckades med gemensamma ansträngningar få några av de andra på rätt spår – men inte var det de som vann, inte! Plommonstopet hostade ur sig Studiomannen och Lisa. Därför fick de två rättgissarna – TorpSara och Fredrik I hederspris. (Ja, jag har många t-shirtar kvar.)
Agneta skaldade genom Israel Holmström:
En sulten swarter mager kar
har slätta nätter goda daar
hwad här tills iag förwerfwa fått
har mäst igenom strupen gått
Goblincharlott skrev helt off topic om sina älskade hajar, men gav utan att hon visste det en vink om att hon visste svaret, vilket hon inte alls visste.
… några hajar dog i en bilolycka för några år sen (de var på väg till Universeum i Göteborg när tanken som de fraktades i åkte av lastbilen på autobahn, eller något sånt).
Det handlade helt enkelt bara om hajarna som dog.
Tillerosa får illustrera mången gissares känsla efter denna omväg:
Det viskas om hajar i kommentarsbåset, så jag gissar på Cousteau. Men fråga mig för fanken inte varför.
Rusa mot dagens!
Här på jorden – nere vid gräsrötterna – händer det nästan alltid något som faktiskt gör oss lite yra i mössan. Även om det ser ut att vara ordning på torpet och vi till det yttre är en enda stor familj med mysiga hemmakvällar, klämmer skon lite här och där.
Det kunde förstås vara värre, men jag ser allt som händer som ett sätt att stå ut med tokerierna. Det är lite personligt det jag ska berätta, men samtidigt är det väl mänskligt att då och då få döma andra. Vad jag vill få sagt är att jag inte vill bli omkörd. Jag älskar att resa, men när jag senast besökte Långholmen (nej, det kom aldrig i tidningen trots att det var femte resan) kände jag starkare än någonsin att hemma är bäst – trots att min man ju numera är omgift. Tro’t eller ej!
Tack för ordet, nu ska jag lyssna på Svenne & Lotta ett tag innan jag somnar.
Facit och lördagsluckan kommer vid midnatt! Skål!
av Lotten Bergman den 18 december 2008
Nu har ni väntat länge på både facit och denna lucka. (Glöm inte att läsa facit, förresten.) Pysselitens karlslok är bitter över att Pysseliten har vunnit t-shirt och inte han, så han ställer sig frågande till både plommonstopshanteringen och Notarius Publicus:
”Kan du inte lägga ut en liten film på där du drar vinnare ur plommonstopet?”
Jag ska försöka att på något sätt dokumentera hela proceduren på fredag eller lördag – vilket ju egentligen inte behöver betyda ett jota. Jag kan ju fuska ändå! Ett tecken på att jag inte fuskar är dock att Görel och Goblincharlott vann gårdagens tröjor utan att ha försökt muta mig över huvud taget.
Sa jag förresten att ni inte får skippa facit? På samma sätt som ni ju inte bör missa gårdagens kommentarer om eventuell kopulering i serievärlden. Översättarhelena:
”Är det inte nästan ännu värre att Fantomen också måste ha gjort det? Nej, tacka vet jag Kalle Anka, där har de minsann bara nevöer och niecer. Inget snusk!”
Nääääästa!
lö 2/2 2008
Alla andra i huset bara sitter och slappar. WTF liksom? Wake up, people!
Du ser dum och rik ut
Ok, men om jag är smart och fattig?
Jag är smart och fattig
Vad gör dig så smart?
Jag skulle i alla fall inte ta en fika med dej
Ok, men om jag inte tänkte fråga dej då
alltså fråga om du ville fika.
Ja det är ju det som gör att du är dum.
Tror det är Per Gessle.
må 3/3 2008
Aaaaaagggghhhh!
fr 8/3 2008
Men gaaaaaaah. Han är sjukt boring, han är bara sån nobody! Kärringen är hur nöjd som helst så jag säger inget.
X tycker att jag är ful, jag vet det. JAG VET DET!
lö 27/4 2008
X är bara så helt jävla underbar.
Jag tror du är rädd
Och sätter upp en glasvägg
så att du inte gör illa dig.
Men då slipper du kontakt
Det är en risk, eller hur?
Jag vågade i alla fall erkänna vad jag kände
Någon dag måste du finna
modet att erkänna att du bryr dig
Jag bryr mig.
(Kanske Winnerbäck.)
lö 2/8 2008
Tjänade tvåtusen. Supasupa!
ti 9/9 2008
Femtusen på två dar. Supasupasupa! Fast den här gången blir det starkare än öl. Ju fler procent per krona desto bättre.
fr 15/11 2008
Han är död för mej, betyder ingenting. Och kärringen är helt fucking lame. Mäh.
to 17/12 2008
Vad fan finns det att leva för?
Facit vid midnatt, ny lucka vid 07 på morgonen!
av olle den 17 december 2008
Det är alltid lika trevligt när Riksdagens språkbrev droppar in. I nummer 82 skriver språkvårdaren Jonas Bergenfalk lättläst och pedagogiskt om ordbildnings-oklarheter och böjnings-brydsamheter. Till exempel får vi veta varför det är så tokigt att skriva ”avslut” istället för ”avslutning” eller att varför man bör skriva ”bostadslåntagare” med ett utan foge-e.
Nördigt? Javisst. Vi äro nö-ördiga a-a-a-lla!
Prenumererar gör du genom att skicka ett mejl till jonas.bergenfalk snabel-a riksdagen.se.
Komplettering 7 januari
Språkpoliserna fick mejl från Jonas Bergenfalk:
”Jag såg den lilla notisen om Riksdagens språkbrev i din blogg. Trevligt! Tyvärr måste jag ändå resa en liten invändning mot texten såsom den blev formulerad. Jag tycker inte på något vis att det är tokigt att skriva ”bostadslånetagare”. Tvärtom tvekade jag länge om vilken variant jag skulle rekommendera innan jag bestämde mig för varianten utan -e-. Som jag försökte redovisa finns det ju goda skäl för och emot båda stavningarna. Nåväl, det var inte så viktigt; det var hur som helst trevligt att bli omnämnd. ”
av Lotten Bergman den 17 december 2008
Facit skrev sig nästan av sig själv igår eftersom jag fick en massa hjälp av kommentatorn Husse. Som vinnare drogs Aequinoxia och Den obildade skåningen (som är ett föredöme för alla som tror att man måste heta Den bildade skåningen för att få gissa).
Två av de roliga felgissningarna har jag här:
Marianne:
Damen i texten har givetvis en bror, det brukar damer i texter ha. Hennes faster är hans faster, och det är han som skriver och låtsas vara hon. Han är Povel Ramel.
Fredrik I:
Brage ska givetvis föra tankarna till ett fotbollslag hemmahörande i Borlänge. Borlänges störste son genom alla tider var en ytterst rösttränad person, vars ”darr på stämman” oftast brukar beskrivas som ett imponerande vibrato. Han passar utmärkt in i DRT, eftersom han säkert har sjungit i Rucklarens Väg eller Faust eller liknande klassiska operaföreställningar. – Dagens hemlisbloggare är alltså Jussi Björling.
Jomenvisst!
Nu ni! En svår? Ja! En lätt? Ja!
Johnny Panic, Rainman och jag körde snabbt norrut längs kusten. Vi råkade ständigt ut för hinder som ”häxor” och ”trollkarlar”, men lyckades med samlad list varje gång klara oss ur knipan. Tom och Jerry ville hänga med som vanligt, men de fick stanna hemma med Pusher. Om de bara kunde hålla sams som vi tre andra.
Mr Blonde låg i bakhåll för oss när vi kom till kullarna. Det är ju underligt att han inte byter taktik efter alla misslyckade år på fel sida om lagen. Ibland anar jag att han har en annan – ljusare – sida, men han lyckas ju aldrig stanna kvar på den trots mina pedagogiska försök till självhjälp. Medicinen som Pusher hade packat ner hjälpte mig att hålla skärpan och få Mr Blonde på andra tankar så att vi kunde köra vidare mot havsviken som är vårt hem.
Facit kommer liksom lucka 18 inte förrän kl 06 på torsdag morgon. Allt för min skönhetssömn och BNP.
av Lotten Bergman den 16 december 2008
Gårdagens facit har ni väl läst och memorerat nu? Man kan aldrig så noga veta när de där kunskaperna kan komma till användning. Vinnare blev när plommonstopet fick bestämma inte bara en utan två … som redan har vunnit. (Ja, alla åker i hatten. Kanske bestämmer jag mig plötsligt för att ge någon priset två gånger?) Dem lade jag tillbaka. Till slut plockade jag upp både Saom och Pysseliten, som hade fastnat i varandra.
Åsna blev Columbo i kommentatorsbåset:
”Jag skickar fingeravtrycket på analys och återkommer med svaret imorgon bitti.”
Ingrid satte sig däremot i en associationsgunga:
”Jag tror att det är Jesus som är ute och bloggar, han tackar på förhand för uppvaktningen som kommer den 24:e. Han lär visserligen inte ha hunnit uppnå 35 års ålder, men så petig med ett par år hit eller dit kan man väl inte vara tvåtusen år senare. De skumma typerna är förstås vi jordebor, biodlaren pappa Gud.”
Nu har vi en ny lucka! Och nu är det en sån där stiltrogen ”kan-man-det-så-kan-man-det” igen. Men: här finns det i alla fall ledtrådar. Och villospår. Kanske.
Ingen, som denna dag mötte mig på väg från Spyken, kunde trott om mig annat än att jag var en dam av solida ekonomiska villkor och lyckligt lottad på alla sätt. Med lätta steg gick jag gatan fram i kappa och dyra mockakängor, utan att någon anade att jag haft erfarenheter gemensamma med hustrur till busar.
Min farbror och hans stackars hustru skulle just slå sig ner och äta när jag kom, men bjöd mig till bords. Det förvånade mig inte alls att bli serverad fisksufflé, lammkotletter, tiotalet ostar, käx och bourgogne. Efter en god stunds tal om den hårda, nordliga vinden från Alperna och kära Selma, förde jag med visst obehag in konversationen på kampen för rättvisa och min sjuke brors dilemma.
– Bara för att en är fattig och kvinna ska statsmakterna inte tro det värsta om en. Med lite hjälp och stöd kan jag i min tur hjälpa både min bror och mina systrar. (Icke alldeles utan darr på rösten.)
– Jaja. Jag ser vilka medel ni använder för att påverka mig. Det har ni ingenting för. Allt är redan ordnat till det bästa och ni kommer trots era ringa förkunskaper att få rösta i frågan redan nästa vecka.
– Ack, kära farbror, sa jag förtvivlat, om jag hade vetat det förr!
– Var inte orolig, lugnade min farbror mig.
Jag föll i gråt. Barmhärtiga öde, jag hade av alla män i världen försökt lura Mannen Som Inte Går Att Lura. Min faster, liten som ett stenogram, granskade mig inträngande.
– Idun, sa hon, Idun var Brages hustru som inte höll ordning på sina femton äpplen. Glöm inte det. Glöm inte det. Femton äpplen.
Facit kommer vid midnatt och lucka 17 vid sjutiden på onsdag morgon!
___________
Förresten: läs här om hur det är att vara gissare!
av Lotten Bergman den 15 december 2008
Gårdagens vinnare i facit hade visserligen inte en susning om det rätta svaret, men är ändå en värdig segrare med idogt gissande tillsammans med halva släkten: Godiva! Och så En annan Malin, som kämpade tappert men inte nådde fram till målsnöret.
När klockan börjar närma sig midnatt utan att jag har läst en enda diskret rättgissare, ska ni veta att i alla fall jag har kul. Ledtrådar, ledtrådar överallt! Ugh!
Översättarhelenas gissning var lika fel som de andras:
”Det är nog Marseljäsen. Slipsen är standaret som är tvättat i blod. Resten av texten passar säkert också in på något subtilt sätt.”
För att inte tala om Dievas, som ju var en utmärkt idé:
”Nu, när jag läser texten på nytt får jag en känsla av att det är en dialog mellan det gamla och det nya året. Men vem hemlisbloggar i så fall? Tiden?”
Nämen hörni. Dagens lucka är nästan som en lucka i en riktig kalender!

Jag tror att lucka 16 kommer att dyka upp vid åttasnåret i morgon. Facit kommer däremot som vanligt vid midnatt.
av Lotten Bergman den 14 december 2008
Kanske tog internetpixlarna slut vid midnatt. För på facitsajten syns inte ett jota. Jag ska släpa in reparatörer i gryningen. G’natt!
Uppdat.
Jaha, det verkar som om det bara är jag som inte får fram sidan. Och det måste jag ju säga är helt ok.
av Lotten Bergman den 14 december 2008
Lussefacit är borta och glömt, den enväldige vinnaren Pontus är utsedd och nu kommer vi inte att behöva leta efter ljuskronor eller stryka särkar på ett år. En nytillkommen A.G. löste alla knutar och proppar så att vi med gott samvete nu kan rusta oss inför morgondagens kamp mot boksätverna. Bokstäverna.
Niklas funderade så klokt:
”Men var det egentligen pilarna du länkade till?”
Helt rätt: var misstänksam hela, hela tiden.
En av de mer inspirerande felgissarna var igår Gunilla, som liksom embryo har kommit på tricket att först klassa gåtan som simpel och sedan bestämt påstå något. Vad som helst.
”Ha, enkelt! Det är ju Göran Persson och Margareta Winberg som konverserar, någon gång i mitten av 90-talet troligtvis.”
Nä, Görel. Men kanske idag?
I den bästa av världar får jag känna på alla sidor. Tror ni att det här blir bra till den-stora-galan-som-alla-vill-gå-på?
K:
Vilken vacker klänning som hänger där borta!
D:
Ja, men det är inte din.
K:
Om min klädsmak må man säga mycket, men klänning? Varför skulle den vara min?
D:
Ptja. För att du har betalat för den.
K:
Åhå, ja jisses. Jag minns. Om detta inte ger mig en minnesbeta så vet jag inte riktigt vad som skulle kunna ge mig en beta.
D:
Tänkte väl att det skulle få dig att vakna. Gomorron!
K:
Men … Hur …? Varför? Du verkar nästan nöjd med min uppenbart chockade reaktion.
D:
Inte alls, inte alls, jag informerar bara om att din klänning som du naturligtvis aldrig kommer att ha på dig inte är din. Förresten har allt du äger, inklusive dina instrument och manus brunnit upp. Låt mig se … det var … igår vid tretiden.
K:
Va? Det också? Åh nej. Vad ska jag ta mig till? Men mina minnen har jag väl kvar?
D:
Var inte så säker på det. I de lugnaste vatten lurar de hemskaste demenssjukdomar.
K:
Vad? Det du säger är dessvärre omöjligt att begripa. Säger du att jag är sjuk?
D:
Inte alls. Blodet som rinner ur din näsa accentuerar bara färgen på din slips.
K:
Va? Näsblod igen! Vad kan det vara? Vad kan det vara? Ge mig något att torka med!
D:
Du kommer förstås att dö snart. Finns inget att göra. Jag beklagar, men det är nog – vahetterhan – Guds vilja.
K:
Va? Guds vilja …? I så fall anser jag att Gud borde vilja något mer väluppfostrat än att orsaka min död.
D:
Javisst. Gud borde klättra upp på Mount Everest, skaffa barn eller åka till Bahamas som vanligt folk.
Denna söndag ber jag er att som vanligt vara diskreta. Jag misstänker nämligen att diskretion inte är rättgissarnas signum idag.
Uppdatering
Äsch, jag ser nu i kommentarerna att ni tror att den ena figuren är klädd i klänning. Men det är han inte. Därav det röda tillägget där uppe!