Kommentarer till Beatles ska lyssnas på i mono http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html Den skrattande språkpolisen Sat, 11 Feb 2012 12:01:17 +0000 hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.3.1 Av: Lotten http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10569 Lotten Thu, 18 Jun 2009 12:56:15 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10569 Tack för din enorma utläggning, Magnus Andersson -- kul med nya kunskaper! Nördkunskaper är guld värda, så jag ska noga läsa på länken du gav. (Och ja, jag bara skojade när det gäller monoknappen.) Tack för din enorma utläggning, Magnus Andersson — kul med nya kunskaper! Nördkunskaper är guld värda, så jag ska noga läsa på länken du gav. (Och ja, jag bara skojade när det gäller monoknappen.)

]]> Av: Magnus Andersson http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10570 Magnus Andersson Thu, 18 Jun 2009 12:06:27 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10570 På liveinspelade skivor från slutet av 1950-talet och början av 1960-talet — framför allt jazzskivor — är det ännu mera raffinerat. Då satte man ofta upp två skilda mikrofonuppsättningar i studion, som var kopplade till var sin bandspelare — en mono- och en stereobandspelare. Man spelade alltså in ljudet två gånger parallellt för mono- och stereoversionerna av skivan. Och då lät resultatet förstås olika på de två versionerna. Ibland kan det till och med vara helt olika tagningar av samma låt på mono- och stereoskivan. Det är fallet t.ex. med ”Autumn Leaves” på Bill Evans skiva <i>Portait in Jazz</i> från 1959 — där är en annan tagning av låten med på monoskivan (tagning 2, 5.19 lång) än på stereoskivan (tagning 1, 5.54 lång).<br /> <br />Så, sammanfattningsvis: När gamla skivor finns i både mono- och stereoversioner, är monoskivan oftast <b>inte</b> bara en version av stereoskivan med vänster och höger kanal sammanlagda.<br /> <br />(Det som händer om man lägger samman kanalerna på en stereoinspelning är att ljudbalansen blir fel i inspelningen. Allt som är mixat i mitten av stereobilden blir för högt jämfört med det som ligger till vänster eller höger — för det som är mixat i mitten ligger ju med på båda stereokanalerna. Om tre sångare är mixade lika starkt och placerade till vänster, i mitten och till höger på en stereoinspelning, blir sångaren i mitten 3 dB starkare än de andra, när man summerar stereoinspelningen till mono — t.ex. lyssnar på den i en monoradio. Och 3 dB är mycket, ty decibel är en logaritmisk enhet. Stereo och mono är alltså egentligen inte kompatibla format. Och då skall vi inte ens gå in på fasproblem som kan uppstå, som bl.a. kan innebära att ljud från stereoinspelningen helt enkelt försvinner när man lyssnar på den i mono.)<br /> <br />När det gäller just Beatles-inspelningarna tycker jag att monomixningarna ofta har en mer koncentrerad, slagkraftigare ljudbild. Stereomixningarna låter spretigare. Och så har monoversionerna mera bas, men det är har nog snarast tekniska orsaker. Men monoskivorna är nästan alltid mycket bättre!<br /> <br />Den 9 september 2009 kommer alla Beatles-skivor ut i ommastrade nyutgåvor efter 22 år med CD-skivor som låter halvbra. Då ges också monoversionerna ut, men för att få dem blir man tvungen att köpa en dyr box. Tyvärr. Stereoskivorna blir standardversioner för alla Beatles-utgåvor, även för inspelningarna från 1963 som har sång i höger kanal och instrumenten i vänster. Det är dumt.<br /> <br />Så invecklat är det alltså med de här gamla inspelningarna! Men en monoknapp skulle inte hjälpa — tyvärr! På liveinspelade skivor från slutet av 1950-talet och början av 1960-talet — framför allt jazzskivor — är det ännu mera raffinerat. Då satte man ofta upp två skilda mikrofonuppsättningar i studion, som var kopplade till var sin bandspelare — en mono- och en stereobandspelare. Man spelade alltså in ljudet två gånger parallellt för mono- och stereoversionerna av skivan. Och då lät resultatet förstås olika på de två versionerna. Ibland kan det till och med vara helt olika tagningar av samma låt på mono- och stereoskivan. Det är fallet t.ex. med ”Autumn Leaves” på Bill Evans skiva Portait in Jazz från 1959 — där är en annan tagning av låten med på monoskivan (tagning 2, 5.19 lång) än på stereoskivan (tagning 1, 5.54 lång).
 
Så, sammanfattningsvis: När gamla skivor finns i både mono- och stereoversioner, är monoskivan oftast inte bara en version av stereoskivan med vänster och höger kanal sammanlagda.
 
(Det som händer om man lägger samman kanalerna på en stereoinspelning är att ljudbalansen blir fel i inspelningen. Allt som är mixat i mitten av stereobilden blir för högt jämfört med det som ligger till vänster eller höger — för det som är mixat i mitten ligger ju med på båda stereokanalerna. Om tre sångare är mixade lika starkt och placerade till vänster, i mitten och till höger på en stereoinspelning, blir sångaren i mitten 3 dB starkare än de andra, när man summerar stereoinspelningen till mono — t.ex. lyssnar på den i en monoradio. Och 3 dB är mycket, ty decibel är en logaritmisk enhet. Stereo och mono är alltså egentligen inte kompatibla format. Och då skall vi inte ens gå in på fasproblem som kan uppstå, som bl.a. kan innebära att ljud från stereoinspelningen helt enkelt försvinner när man lyssnar på den i mono.)
 
När det gäller just Beatles-inspelningarna tycker jag att monomixningarna ofta har en mer koncentrerad, slagkraftigare ljudbild. Stereomixningarna låter spretigare. Och så har monoversionerna mera bas, men det är har nog snarast tekniska orsaker. Men monoskivorna är nästan alltid mycket bättre!
 
Den 9 september 2009 kommer alla Beatles-skivor ut i ommastrade nyutgåvor efter 22 år med CD-skivor som låter halvbra. Då ges också monoversionerna ut, men för att få dem blir man tvungen att köpa en dyr box. Tyvärr. Stereoskivorna blir standardversioner för alla Beatles-utgåvor, även för inspelningarna från 1963 som har sång i höger kanal och instrumenten i vänster. Det är dumt.
 
Så invecklat är det alltså med de här gamla inspelningarna! Men en monoknapp skulle inte hjälpa — tyvärr!

]]> Av: Magnus Andersson http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10571 Magnus Andersson Thu, 18 Jun 2009 12:04:40 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10571 Så kul att du uppmärksammar detta! Det är faktiskt så att inspelningar från stereoskivornas barndom ofta låter märkbart bättre i monoversionerna än i stereoversionerna — inte därför att mono på något sätt är bättre än stereo, utan därför att skivindustrin hade mycket längre erfarenhet av mono och lade ned mera omsorg på monoversionerna vid den tiden.<br /> <br />Men det där med monoknapp är väl bara rent skoj? Man kan inte få fram de unika monoversionerna genom att lägga ihop kanalerna på stereoversionerna.<br /> <br />De flesta Beatles-låtar har mixats (minst) två gånger: En gång i mono och en gång i stereo. När studioinspelningen var klar, tog man flerspårsbandet med 2, 4 eller 8 kanaler och mixade ljudet till en monobandspelare. Sedan spolade man tillbaka flerspårsbandet och mixade det hela ännu en gång, till en stereobandspelare. Stereomixningen gjordes ibland samma dag som monomixningen, men oftare är den gjord dagar, veckor eller år efter monomixningen. (I några enstaka fall är stereomixningen gjord först.) <br /> <br />Under större delen av 1960-talet var mono det kommersiellt viktiga formatet, det som sålde i stora volymer. Stereoskivor var det bara ett fåtal ljudentusiaster som köpte; stereoskivorna var dyrare i affären, och de blev dessutom förstörda om man spelade dem med en monopickup. Så resurserna i skivproduktionen lades förstås på monoversionerna. Stereoversioner av skivor med populärmusik tog skivbolagen fram litet med vänster hand, för att kunna erbjuda dem som hade en stereoanläggning. (Med klassisk musik var förhållandena annorlunda.)<br /><br />Om man går igenom protokollen över hur Beatles-skivorna spelades in och mixades, är det alldeles uppenbart att gruppen, producenten George Martin och teknikerna lade ned mycket mera tid på monoversionerna av skivorna. Stereoversionerna är nästan alltid gjorda i sista minuten, ofta av någon ljudtekniker utan att gruppen eller producenten ens var närvarande. (När det gäller de sista Beatles-inspelningarna som finns mixade i både mono och stereo, från 1968 och slutet av 1967, ägnade gruppen faktiskt mer uppmärksamhet åt stereoversionerna.)<br /> <br />En människa kan inte mixa samma inspelning exakt lika flera gånger. (En dator kan.) Därför finns det alltid små skillnader mellan mono- och stereoversionerna. Ibland är skillnaderna större, därför att den som mixade slarvade eller därför att man hade glömt bort att man hade gjort på ett särskilt sätt — t.ex. höjt volymen på ett instrument vid en viss passage, eller använt en särskild effekt — när man gjorde den första mixningen flera månader tidigare.<br /> <br />Ibland kan mono- och stereoversionen till och med vara olika inspelningar av samma låt: Beatles’ första hitsingel ”Please Please Me” är hopklippt av olika tagningar av låten, och det är delvis andra tagningar som har använts till monoskivan än till stereoskivan. På låten ”Help!” är det en annan inspelning av John Lennons sång på stereoversionen än på monoversionen (jämför hur han sjunger ”changed my mind” i första versen!)<br /><br />En ohyggligt detaljerad genomgång av olika mixningar av alla Beatles-inspelningar finns på webbplatsen <a href="http://www.columbia.edu/~brennan/beatles/" rel="nofollow">The Usenet Guide to Beatles Recording Variations</a>. Men den är nog för nördig för de flesta. Så kul att du uppmärksammar detta! Det är faktiskt så att inspelningar från stereoskivornas barndom ofta låter märkbart bättre i monoversionerna än i stereoversionerna — inte därför att mono på något sätt är bättre än stereo, utan därför att skivindustrin hade mycket längre erfarenhet av mono och lade ned mera omsorg på monoversionerna vid den tiden.
 
Men det där med monoknapp är väl bara rent skoj? Man kan inte få fram de unika monoversionerna genom att lägga ihop kanalerna på stereoversionerna.
 
De flesta Beatles-låtar har mixats (minst) två gånger: En gång i mono och en gång i stereo. När studioinspelningen var klar, tog man flerspårsbandet med 2, 4 eller 8 kanaler och mixade ljudet till en monobandspelare. Sedan spolade man tillbaka flerspårsbandet och mixade det hela ännu en gång, till en stereobandspelare. Stereomixningen gjordes ibland samma dag som monomixningen, men oftare är den gjord dagar, veckor eller år efter monomixningen. (I några enstaka fall är stereomixningen gjord först.)
 
Under större delen av 1960-talet var mono det kommersiellt viktiga formatet, det som sålde i stora volymer. Stereoskivor var det bara ett fåtal ljudentusiaster som köpte; stereoskivorna var dyrare i affären, och de blev dessutom förstörda om man spelade dem med en monopickup. Så resurserna i skivproduktionen lades förstås på monoversionerna. Stereoversioner av skivor med populärmusik tog skivbolagen fram litet med vänster hand, för att kunna erbjuda dem som hade en stereoanläggning. (Med klassisk musik var förhållandena annorlunda.)

Om man går igenom protokollen över hur Beatles-skivorna spelades in och mixades, är det alldeles uppenbart att gruppen, producenten George Martin och teknikerna lade ned mycket mera tid på monoversionerna av skivorna. Stereoversionerna är nästan alltid gjorda i sista minuten, ofta av någon ljudtekniker utan att gruppen eller producenten ens var närvarande. (När det gäller de sista Beatles-inspelningarna som finns mixade i både mono och stereo, från 1968 och slutet av 1967, ägnade gruppen faktiskt mer uppmärksamhet åt stereoversionerna.)
 
En människa kan inte mixa samma inspelning exakt lika flera gånger. (En dator kan.) Därför finns det alltid små skillnader mellan mono- och stereoversionerna. Ibland är skillnaderna större, därför att den som mixade slarvade eller därför att man hade glömt bort att man hade gjort på ett särskilt sätt — t.ex. höjt volymen på ett instrument vid en viss passage, eller använt en särskild effekt — när man gjorde den första mixningen flera månader tidigare.
 
Ibland kan mono- och stereoversionen till och med vara olika inspelningar av samma låt: Beatles’ första hitsingel ”Please Please Me” är hopklippt av olika tagningar av låten, och det är delvis andra tagningar som har använts till monoskivan än till stereoskivan. På låten ”Help!” är det en annan inspelning av John Lennons sång på stereoversionen än på monoversionen (jämför hur han sjunger ”changed my mind” i första versen!)

En ohyggligt detaljerad genomgång av olika mixningar av alla Beatles-inspelningar finns på webbplatsen The Usenet Guide to Beatles Recording Variations. Men den är nog för nördig för de flesta.

]]> Av: ab http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10572 ab Tue, 21 Apr 2009 20:53:12 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10572 o<br /><br />wv futtel. Säkert lågtyska för futil. o

wv futtel. Säkert lågtyska för futil.

]]> Av: ab http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10573 ab Tue, 21 Apr 2009 20:52:22 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10573 Åkej. Spela upp musiken i stereo, spela in i mon!<br /><br />(Tar förstås en massa tid, men vad gör man inte?) Åkej. Spela upp musiken i stereo, spela in i mon!

(Tar förstås en massa tid, men vad gör man inte?)

]]> Av: Plastfarfar http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10574 Plastfarfar Tue, 21 Apr 2009 19:32:59 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10574 För 40 år sen betraktades mixningen alltså som mycket lyckad.<br /><br />Sätter man bara ena proppen i örat, så får man bara halva instrumenteringen. Fast vokalisterna är där, vad man än gör. För 40 år sen betraktades mixningen alltså som mycket lyckad.

Sätter man bara ena proppen i örat, så får man bara halva instrumenteringen. Fast vokalisterna är där, vad man än gör.

]]> Av: cruella http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10575 cruella Tue, 21 Apr 2009 18:51:04 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10575 Maken påstår att skivspelaren är väck för lääääänge sedan.<br /><br />Jag är skeptisk, men OM det är så illa är jag fullt beredd att köpa en ny (ja, gammal då). Knaster, sus och mono - here I come! Maken påstår att skivspelaren är väck för lääääänge sedan.

Jag är skeptisk, men OM det är så illa är jag fullt beredd att köpa en ny (ja, gammal då). Knaster, sus och mono – here I come!

]]> Av: ab http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10576 ab Tue, 21 Apr 2009 18:47:10 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10576 Mono på Ipod = ta ur ena öronsnäckan. ;) Mono på Ipod = ta ur ena öronsnäckan. ;)

]]> Av: Lotten http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10577 Lotten Tue, 21 Apr 2009 18:21:13 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10577 Oj, fel på ett år, <a HREF="http://en.wikipedia.org/wiki/Geoff_Emerick" REL="nofollow" rel="nofollow">Geoff Emerick</A> var född 1946. Bara en pojkspoling! (Då.) Oj, fel på ett år, Geoff Emerick var född 1946. Bara en pojkspoling! (Då.)

]]> Av: Lotten http://www.lotten.se/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html/comment-page-1#comment-10578 Lotten Tue, 21 Apr 2009 18:18:52 +0000 http://localhost:8888/wordpress/2009/04/beatles-ska-lyssnas-pa-i-mono.html#comment-10578 Geoff är intressant (och har gett ut sina memoarer, som är deprimerande för alla som vill att Beatlarna var gulliga och snälla mot varandra), men så himla ung han var: född 1945!<br /><br />Men just därför att stereomixningen inte blev bra för 40 år sedan, ska vi ju idag återvända till monoversionen.<br /><br />Jag ska bara köpa en monoknapp.<br /><br />Ja, förresten, nu har även jag hört stereogitarren som jag trodde inte fanns. (Men inte förrän jag satt med en tratt i örat som Julia Cæsar.)<br /><br />Cruella: Har ni kvar en skivspelare ..? Geoff är intressant (och har gett ut sina memoarer, som är deprimerande för alla som vill att Beatlarna var gulliga och snälla mot varandra), men så himla ung han var: född 1945!

Men just därför att stereomixningen inte blev bra för 40 år sedan, ska vi ju idag återvända till monoversionen.

Jag ska bara köpa en monoknapp.

Ja, förresten, nu har även jag hört stereogitarren som jag trodde inte fanns. (Men inte förrän jag satt med en tratt i örat som Julia Cæsar.)

Cruella: Har ni kvar en skivspelare ..?

]]>