För eventuellt nytillkomna läsare: jag är liksom Michael Palin just nu. Eller, nja, fast utan tv-kamera. Och utan manus. Utan budget och utan den blekaste aning om vad som kommer att hända snart. Men annars är Michael Palin och jag precis likadana.
Så, vad har jag med mig när jag nu ska hinna skratta åt så många som möjligt på runt 20 timmar? Jo,
- en av kompisen Hasse utlånad cykel
- två kameror (en stor och imponerande, en mindre som kan filma)
- visitkort (”guuuu va du är fantastisk, Lotten, haru någe visitkort så att jag kan ge dig guld och gröna skogar?”)
- papper och penna i ett snöre om halsen
- väldigt fånig och uppseendeväckande hatt
- biljetter till 14 föreställningar (hur jag än klonar mig, missar jag de andra 26 evenemangen)
- ögonbrynspenna (fåfängan har slagit klorna i mig)
- termosmugg för eventuellt te.
Nu kommer ju ingen att lägga märke till mina målade ögonbryn eftersom hatten är så fånig.
I hatten på Humorfestivalens redaktion.
Programmet finns även hääääär, men jag går efter inringnings- och krysstekniken:
Alltså va. Släng en bomb på Lund imorrn, så blir det rätt oroligt i landet.
Det är jag som fluorescerar på kartan. Den där utstickaren till Grand Hotel(l) kommer jag trots cykeln inte att hinna med, ser jag nu när jag granskar programmet.
Nu är det ju svårt för alla er att på distans delta i min iver inför projektet. Men det brukar ju inte hindra tokarna i kommentatorsbåset från att spinna vidare på helt andra ämnen. Ni kan ju dra Monty Pythonskämt och berätta vad ni har i era ryggsäckar, till exempel.
{ 40 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
Vi bodde i en skokartong mitt på motorvägen…
* nynnar på melodin till Fish slapping dance*
The machine that goes ”biiing”. Osv.
Jag har sex dragprovstavar i min ryggsäck. Hoppas att du har drag under galoscherna och i din hatt ser det ut att kunna hänga andra drag.
Jag reagerade också på hatten. Är det nån sorts officiell humorfestivalshatt eller har du tappat bort alla plommonstopen som du köpte i England redan eller vafalls?
(Fast ”Vafalls?” ska man inte avsluta med va? Det ska man väl börja med. Eller?)
Pysseliten – hon kan ju också klä sig i drag. Fast som kvinna tar det inte så hårt om man sätter på sig byxor, killar i kjol har det lättare där. Vafalls – kan jag inte sluta med Vafalls?
Är Vafalls en vedertagen förkortning av Vattenfalls?
Min hjärna har visst egna hyss för sig. När Luna skriver att Pysseliten kan klä sig i drag så associerade den först till fiskedrag och jag fick en vision av en lady Godiva med fullt med spinnare, vobblers och andra varianter på samma tema upphängda i nätet.
Tror dessvärre inte att något i min ryggsäck kan bidra till dagens ämnen.
Tror förresten att det var PK:s fel att det dök upp fiskedrag i bilden.
Jag har allt man behöver för en tågresa i min ryggsäck: två tjocktröjor, två bananer, fyra garnnystan, sex Arthur Percy-assietter, en sodasifon.
Lady Godiva med spinnare och nät kan ju mycket väl vara i drag, Dieva. Om hen har wobblers både uppe och nere, så att säga.
Min ryggsäck är tom, såvida inte jobbdatorn ska med. Annars kör jag med tretton tygväskor.
Fiskedragen sätter man i Lottens nya fiskehatt. Eller är det en sån?
Svårt att bedöma utifrån det lilla hörn som syns på bilden.
Caribou, gooone!
Sodasifon i ryggan är jag helt med på. Men dragprovstavar? Inte ens med hjälp av googling kan jag förstå vad det kan vara.
Kan jag hänga dem i min för drag mycket passande hatt? (Som inte är officiell utan helt frivillig och jättelarvig.)
När det gäller vafalls, är det absolut ett av mina favoritord. (Kanske ett av mina till och med lite för ofta använda favoritord.)
Man kan nog använda det sist i en mening — om inte annat är man ju lite annorlunda och inte banal i så fall. Men man måste vara lite upprörd och förvånad, för det är inte ett lakoniskt ord.
Jag har ingen ryggsäck.
Stackars Ullah! Kan någon skicka en ryggsäck till Ullah pronto!
Annars kan man bli på bra humör av att läsa i Sydsvenskan om annat som har hänt i Lund under åren:
http://www.sydsvenskan.se/lund/article1212415/Fantastiska-ogonblick-i-Lund.html
Jag vill också veta vad dragprovstavar är för nåt.
Skojig länk, Lotten. Och felstavat var det i artikeln också.
Inte jag heller, Ullah. Iaf inte någon som jag använder för tillfället. Och jag brukar alltid väldigt noga tömma och föra över när jag byter väskdon. Men maken… Finns inte maken till vad han alltid har med. McGyver skulle hoppa och klappa händerna.
Dragprovstavar är givetvis provstavar som man gör dragprov på.
Jag tror att jag har ett par våtservetter i min rygga, eller oygga som vi öschöttar säger, men i övrigt hoppas jag att det är tom.
I fart in your general direction.
Så det är alltså provade stavar map drag som finns i din ryggsäck, PK. Vad gör man med stavarna sen när man vet att de håller? Går med dem?
Nej, det är inte synd om mig! Jag vill inte ha någon ryggsäck. Jag har gott om väskor.
Jag har inga stavar i min oygga. Jag har våtservetter. Däremot vet jag vad en dragprovstav är för något och ville bara delge er andra denna värdefulla kunskap.
Jag har stavar i mina ögon. Och jag stavar ofta illa.
Du verkar åtminstone ha tur med vädret!
Stavar man illa i en nedförsbacke kan man bryta armen. Det är min erfarenhet.
Frågan kvarstår: vad gör man sen med stavarna när man vet att de håller? Och varför vill man veta det?
Fillipinernas huvudstad kan stavas både Manila och Manilla.
Det ska hur som helst vara svårt att sova där, har jag hört.
Ja, jag har totaltur med vädret! (Och allt annat, faktiskt.)
Vill ni se en dam med långa ben, vandrar ni nu vidare till nästa inlägg!
Däremot stavas landet Filippinerna.
Men Cecilia N, menar du att min utförliga förklaring inte var tillfyllest?
Dragprovpitt?
va har man fyra garnnystan till i ryggan???
Jag menar nog det är jag rädd. En mer basic 1A-förklaring vore nog bra.
Min bild är:
Här är en stav. Ska vi se om den håller att dra i?
Ja, det gjorde den.
Jaha?
Här är en sten. Ska vi se om den håller att hoppa på?
Ja, det gjorde den.
Jaha.
Att man kollar hur många kilo (Newton, jag vet) som en fiskelina håller för innan den går av, kan jag begripa. Men då är det ju själva linan som lina man testar.
En dragprovstav låter som ett varuprov som man testar där själva varan egentligen är av andra mått. (Dimensioner funderade jag på att skriva, men då hamnar vi i andra funderingar.)
Eller så är en dragprovstav en del av ett verktyg/utrustningen som testar t ex fiskelinors draghållfasthet.
(Och nu när jag gick tillbaka i båset för att lusläsa om detta så såg jag att det var pysseliten och inte karlsloken som hade stavar i ryggsäcken. Ursäkta min förvirring.)
Fyra garnnystan kan man till exempel virka lite med.
Cecilia N, man sätter en dragprovstav i en dragprovmaskin och drar tills den brister. Staven alltså. Så mäter man kraften som krävs. Och så mäter man diametern vid brottet och hur mycket staven förlängts innan den brast och får på så sätt en uppfattning om vissa av materialets egenskaper. En typisk dragprovstav är ca 25-30 cm lång och 4-6 mm tjock och är av metall. I alla fall var dom det när jag gick i skolan på 80-talet.
*Pustar nöjt ut*
Tack, då vet jag lite mer.
Det närmaste jag skulle komma en dragprovstav i ryggsäcken vore en strumpsticka till lovikkavantar. Men då skulle de vara fem stycken och spetsiga i änden.
Numera stickar jag oftare på rundsticka, dvs två strumpstickor (ungefär) är ihopfästade med en tjock fiskelina i ena änden. Då kan man sticka båda vantarna (sockarna) samtidigt. En annan sak är bra med det också: om man åker buss så är risken minimal att man tappar en sticka och den rullar iväg (och försvinner).
Dragprovstavar kan se ganska olika ut, mina är ca 11 cm långa och 5 mm på mitten enligt 5C50, som är en typ av standard. PK har helt rätt, jag ska testa materialets egenskaper.
Vad kul det skulle vara att vara i Lund just nu!
Men då behöver man väl en virknål i ryggan också, ö-h?
Om vi ska vara riktigt petnoga så hade jag två virknålar. Samt lite annat skröfs som jag inte orkade räkna upp.
Nämen Ö-helena, det är fusk — när man räknar upp saker ska man ta upp allt utom det som man faktiskt tycker är hemligt. Jag hade t.ex. i flera år en för mina föräldrar hemlig tändare med mig vart jag än gick. För tänk om en snygg kille ville ha ciggen tänd.
(Vi talar om 1978–80 nu. Innan jag fick hjärna. För vad var det som var hemligt med tändaren? Det var ju inte jag som rökte.)
Ojdå, jag kände inte till den regeln. Men några såna där dragpinnar eller vad det nu hette hade jag i alla fall inte.
Visst ja, ryggan.
Det mest udda jag har liggande i den är viola da gamba-stämman till Komm, süsses Kreuz ut Matteuspassionen, om andan skulle falla på.
Vi måste nästan ha en tävling om vem som har den intellektuellaste ryggan. (Innehållet avgör dårå.)