Den tredje luckan skapade oanade problem eftersom den var så himla enkel. Eller hur var det nu? Vinnaren blev i alla fall två eftersom Abbes pappa måste få en tröja och upp ångan (=bonuströja!) och Anna Toss drogs upp ur plommonstopet.
Kommentatorsbåset är nu proppfullt av gissare och gissarnas mammor och precis som förra året sitter jag och försöker lista ut hur eller om vissa av er hör ihop med varandra.
Nåväl. Lucka 4:
Framför mig låg vägen.
Inte anade jag stundande känslolägen
och alla flyktbenägna djur
samt en blånäst figur -
var och en synnerligen flyktbenägen.Efter ett kort möte med ett tryne
och blommor i vattenbryne,
och reptilen med snyftvalsen
begav vi oss mot långhalsen,
halsen som över huvud flydde
men inget hade att göra med den som sen sydde.Vi tog oss över vatten, vi tog oss över land
vi tog oss över huvud,
slog ett nöt och piskade -
bafatt det inte viskade?Men hu! Sprjiong! Blod och splatter!
Fy fan för röda katter!
Lördagskvällen kommer att bli lugn. Ni kan roa er med annat till gryningen och kasta er direkt på lucka 5 som kommer vid åttatiden på söndagsmorgonen. (Facit kommer nog vid midnatt ändå, för jag kan inte bärga mig.) Uppdatering: Facit kommer INTE vid midnatt, för jag kan absolut bärga mig.
{ 2 trackbacks }
{ 176 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
Ja, jag kan! Men hitta på nån klurig ledtråd är jag för trött för.
Obehaglig tyckte jag i alla fall att den var när jag läste den först.
Cornelis tolkar Nicke Nyfiken?
Jag tror jag vet! Vilken konstig känsla. Har varit med mig i livet så länge jag kan minnas.
(Fast jag kan ju ha fel.)
Idag saknas faktiskt HB.
Så kan det ju inte vara. Måste vara något annat, något jag inte förknippar med Heleneborgsgatan. Nästan.
Ibland så blir några så himla upprörda över vad andra läser och ser på TV till exempel. Men då kan det ändå mycket väl vara så att det är samma några som själva har lagt grunden till de där andras referensramar. Eller fetischer eller vad man ska säga.
Blankt. Men jag räknar kallt med båset! Sov gott, och se för all del till att ni inte dör för egen hand.
Om man kunde komma med kluriga omskrivningar. Jag tror ju bara att jag kan även om det den här gången faktiskt verkar vara lätt.
Alltså jag menar, typ.
Dagens hemlisbloggare var, tror jag, influerad av italienskt renässansmåleri. Hemligbloggaren fick ett allt förtidigt och blodigt slut. Någon sömnadskonst halp tyvärr icke därvidlag.
Nu var det ju alldeles för lätt! I varje fall för mig.
Undras om det är en tupp inblandad även i denna lucka?
Nu ska jag sova gott efter allt jag genomgått.
Men kan man rimma på ”sprang” och ”madam”?
Jag är så trött så på att jag inte vet om det är löpare och jägare de heter, de som liftar bakpå? För det var väl säpo som fick kuta hela vägen mellan dessa rader av hus?
Hmm. Nej, så enkelt är det nog inte. Här ligger nog en hund begraven, ej återuppstånden, att begrunda. God natt på er!
Frågan är ju om det är rastret eller smulorna jag ser. Men jag gissar på någon som kommit och gått hos alvernas hövding. Eller nja, HB borde vara den som skrev ett brev, i egen hög person.
Jag tänker på en barnboksfigur, som en folkkär schalgersångerska liknar så mycket, så man har klätt ut henne till den i en almanacka. Så! Om jag har rätt nu så har jag iaf inte skrikit ut det.
Och gjorde sig till för kungen gjorde HB minsann också. Snudd på kaffeflicka där.
Saxat från efterdagens tidningsrubriker: Svältens tårar! Vi flydde i panik! Chocksvans! Så lätt kan DU orsaka skalv! Frossfällan!
Johohohooo du, det låter ändå nånstans som nåt fabelaktigt. Även om jag inte är nån baddare på historier för de små så kan jag tänka mig en svensk född Enskog, men berömd under annat namn. Där står djuren som spön i backen, och det finns nåt lite skönsentimentalt i texten som jag förknippar med samma HB.
Av erfarenhet vet jag att det kan vara precis så lätt som jag inte tror att det kan vara , därför tror jag att jag vet svaret idag och att det passar min bakgrund. Men eftersom Lilla jag, mig veterligen inte hör ihop med någon annan i det här kommentarsbåset, så är det ju ingen ledtråd alls. Fast jag har ju stiftat bekantskap med HB även i andra kammare än den jag syftar på ovan och det har nog många med mig.
Mittåt mittåt jag svaret har
Det anstår ju en riktig karl
Ett djur jag mindes väl till sist
Den röde fanns i minnet visst
Som upplösning på resan gjord
Den kissen rodnade och drog
Och jag som skildrat denna färd
är blomman i mitt namn väl värd.
Rosman: Stiligt!
Gu, va lätt. Perfekt lördag morgon. God morgon förresten.
Känner mig så viktig så.
Igår var jag av – idag är jag på!
Det tycks mig som alldeles nyligen som jag såg denna. Jo, så var det. Fint var det. Och annat.
Och så fanns det väl en häst i väst?
En framstående svensk tonsättare gjorde ett opus av detta epos på 60-talet. Inspelat av en känd kör i en sorglös stad, tonsättaren själv spelade slagverk på diverse köksattiraljer och Frans Helmersson spelade cello.
Jag kom i beråd: Jag tänkte genast på min barndoms…
MEN
Det måste ju vara fel så jag klämmer i med…
MEN
Tänk om det råkar vara rätt?!
Då förstör jag ju nöjet:
BÄST
att ligga lågt.
Rosens namn … är inte Karlsson på taket.
Efter att ha läst igenom kommentarerna inser jag att det var RÄTT strategi.
För första gången tänker jag gissa utan att först läsa kommentarerna. Och det bara för att jag fick en så kraftig association att jag tror ta mig sjutton att jag kanske vet! Wow!
OM det är så, så var det uppe till diskussion för några månader sedan.
Nu skall jag läsa kommentarer.
När jag tar domino i bilen blir det inget i närheten av HB. Mer ett mellanting mellan cirkus och världskrig.
I dag är det så lätt så till och med jag kan. Hej Den blyga: jag instämmer med dej.
Efter att ha läst kommentarerna är jag bombsäker på att jag har fel. Fast det där med näsan kan jag inte släppa.
Nåja, nu blir det väldigt lite internet igen ända till kvällningen och då blir det säkert enklare att gissa.
Trevlig lördag allihop!
Det här har hållit mig vaken hela natten. Den där rakt igenom uppenbara referensen. Det måste, MÅSTE, vara något lurt. I alla fall nåt litet lurt. Jag gissar på Kim Jong-lil.
Vi hemlisbloggartröjvinnare har bildat ett litet sällskap, där vi träffas en gång i månaden och sitter i djupa länstolar, puffar på sjöskumspipor och läser högt för varandra ur obskyra japanska diktverk. Senast, vill jag dra mig till minnes, läste vi denna lilla vers:
彼は壊れたようにお互いに猫、
私の赤ちゃん女の子が悲鳴を上げああ叫んだ。
Men kors i taket! Jag kunde SJÄLV!
Jag kände mig som min lilla dotterdotter, ettochetthalvt, vars främsta ord för ögonblicket är HÄÄÄLV!!! utropat med högsta volym och största emfas om man försöker hjälpa henne med något.
Läroverkspojkarnas hämnd: ”på ryggen – på magen”
Man kan ju förledas att tro att vem som är HB är uppenbart – men är det verkligen det?
I var och en av uss finns rosenröda minnesfragment av denna text. (sig på den du Lotten!)
Vi är rörande eniga om att allt pekar mot Patrik Stjärna. (oj, nu sa vi det ju rakt ut trots att klockan bara är nio på en lördag.)
För övrigt är det roligt att se att mina ledtrådar från igår inte hjälpte någon. Jag trodde att det var Atkins, han som dog av att ha ramlat på en isfläck, fast han dog inte på fläcken så att säga, utan låg ett tag på sjukan först innan njurarna gav upp. Fast först dök namnet Montiniac, som ju låter lite som Armagnac.
/PK
Den här tror jag att till och med jag kan. Nu ska jag gå och se vart Maggan tagit vägen.
Gittos mamma: Ujuj, här har jag tidigare gått på pumpen för att jag korsat ån efter vatten och så hintar du att jag borde passera ett sund nu också!
Vad duktiga och diskreta ni är.
Christer har skrivit en metaforisk, rolig historia i facitsajtens kommentatorsbås. Rekommenderas!
IA tror IAg kan det, för första gången.
Åh, den resan har jag gjort många gånger. Men det var länge sedan..
Jag måste ju gissa på nåt, så jag gissar på Oprah
Lätt! Den här tog jag på uppstuds utan att läsa tidigare kommentarer. Men ska erkänna att jag googlade lite för att verifiera, det var längesen sist! Nu ska jag fundera på diskreta ledtrådar (om det behövs några?).
Privat fråga för kontroll att Ni följer kalendern .
Kristina- hur är vädret i Dubai?
Broder Tomas – dito i Sydney?
Ah, äntligen! Tänk att en så gammal person kan kännas så fräsch men namnet förpliktigar förståss. Vår liknande transport är svart men heter Blå. Finns utanför Uppsala som andra av samma slag, förresten.
Även du ,även du min …enligt Gustaf
Hmm. Just så, fast på utrikiska.
Christer (H)
Idag vet jag att jag kan. Fast först trodde jag att det var en översatt låttext. Men det är det ju inte. Fast enligt uppgift har den tydligen blivit låttext.
Författaren har gjort ett självporträtt där han har en väldigt mysig tröja. Och blomsterkrans i håret. (Nej, det är inte Rönnerdahl, även om han hade barn.)
Från öster till väster – helt om!
Gitto är en elak tös som piskar sin mamma!
Aha! Här har jag en nästan-personlig koppling till HB! En klasskamrat i grundskolan var släkt med författaren.
Nu drar jag till Nice och hoppas på plusgrader. Lämnar den röda katten hemma.
Kanske det har med gryningspyromanen att göra.
Det har rullat på en bra stund innan jag kommer igång. som vanligt
Upp som en sol och börja tänka.
Var bara tvungen att kolla läget och se om vi är fler på samma spår. Det är vi, tack och lov. Nu har jag inte tid längre, måste ta ett annat djur i tjänst – ridinstruktören väntar.
Telefonkonferens med mor:
hon gissade nog inte rätt
hon vet ej längre vad hon tror…
men jag! Jag tyckte det var lätt!
Men härregud alltså
är det så enkelt? (en chimär?)
äsch, jag gissar ändå på
en sangvinisk konstnär.
Min mamma gissar idag!! Undrar om hon kommer kommentera och undrar vad hon kommer kalla sig? Pysseliten’s mamma eller PM rätt och slätt eller kanske PK’s svärmor bara för att det skulle vara lustigt eller något helt annat hemligt som inte ens jag kan gissa?
Djävla mamma som hann före med kommentar.
Men nu får ni faktiskt ta och bestämma er! Det kan inte vara både en hon och en han. Väl? I alla fall lutar jag åt en herre som lyckades med det mest fantastiska jäv man kan tänka sig. Hm.
Men oj, nu fick jag lust att gå på konstmuseum. Det i Göteborg för att vara helt exakt. Kanhända HB också varit där någon gång? Om nu detta inte bara är ännu en av alla dimridåer jag sällan tar mig igenom.
Barnbok idag? Inte mitt gebit precis. Har alltså ännu ingen aning.
Men för info. Långhalsen med L. Långsträckt sjö i mellersta Sörmland. Populär bland långfärdsskridskoåkare, eftersom sjön tidigt blir isbelagd.
Jag tror att det är Jonatan Lejonhjärta.
Inte så konstigt att Gitto kom på det! Hon identifierade sig totalt med HB – en förtrollning hon ännu inte brutit
Eftersom det är så många här idag, kan jag få fråga en sak som inte har med julkalendern att göra men som stör mig i mitt bloggläsande denna lördagsförmiddag?
Jag ser plötsligt lite här och var i texterna att det står Tagg – nåntingnånting”. Har jag aldrig sett förr. Kan nån vara barmhärtig och förklara?
Jag var totalförvirrad fram till sista raderna. Då trillade polletten ner. Tänk att jag kan, jag kan!
Mamma svamlar. Dessutom grälar vi om HB är dottern E aka L (som min mor syftar på i föregående kommentar) eller hennes skönmålande fader.
Nu tog jag den. Lilla jag. med god hjälp av kommentarerna. Bra med någon enkel emellanåt som gör att man återfår självförtroendet. fast jag trodde å andra sidan att det var Hitler igår (Mel Brooks och vegetarian)
Så ljuvligt och fantastiskt att Julkalendern orsakar familjegräl — som dessutom är relevanta och viktiga.
Det finns ett äventyr med smurfarna (blå näsor) som heter ”Smurfarna svälter” eller något sådant. Förrådet eldhärjas, och de tvingas bege sig ut på matjakt (flyktbenägna) för att överleva vintern. Över stock och sten vandrar de på sin färd. Rostade kastanjer (nöt) spelar en viss roll i äventyret. Allt slutar så småningom lyckligt.
Katten? Azrael.
Min gissning är alltså Gammelsmurf.
Till slut i åkomman Haemophilia
fick vår stackars hjälte nog
om sin storhet hann han inte sia
för han somnade in och dog
Men om du i sagda åkomma tittar
framförallt någonstans i dess slut
du hans initialer hittar
och löser Lottens gåta till slut
Hurra!
Väderrapport från Sydney kl 22.15: ~20 °C / >90 % luftfuktighet – regnskurar hela dagen.
Australiens östkust drabbas nu av lillasyster ”La Nina” – vi har den här säsongen gått från en mångårig torka (via en fantastisk växtsäsong för jordbruket till översvämningar alldeles innan skörden skulle börja.
HeMo Var även inne på kruskaätaren Hitler igår, men han har ju ingen gravsten, och hade ingen bror. Plus att det fanns positiv info i texten. Därför skippade jag tanken.
Trodde det var Plupp först men insåg att han inte har blå näsa utan blått hår. Dessutom minndes jag bara lämmeltåget och inga reptiler. Tur att man får hjälp av alla i KB för nu inser jag vem som är dagens hemlisbloggare! Eller rättare sagt – vad det handlar om. Om det är som Gitto eller Gittos Mamma som har rätt spelar mindre roll för mig. Nu är jag i alla falla med i hatten.
Nämen åh! Man tackar, man tackar. Bonuströja på min ära. Nu måste jag ju verkligen visa att jag kan komma med någon kvalificerad felgissning. Återkommer.
Nä dra på trissor, se Studiomannen is back — with a vengeance. Låt mig se, senast han gissade var den 2 december förra året. (Det är bra att hänga på Studiomannen, han har tumme med fru Plommonstopsfortuna eftersom han verkar ha vunnit fler tröjor än han har lämnat gissningar.)
Och ni ser — Abbes pappa är full av självförtroende! Julkalendern styr världen!
Tack för brodersrapport.
Nu väntar jag på Kristina från Dubai.
Fler ”utlandsläsare” som vill lämna väderrapport?
Ni hör väl hur hon låter – hon har överbevisat sig själv. Dessutom kokar jag nu oxsvans, något som denna lilla varelse tvingat mig till.
Jag gillar inte saxar. Jag gissar på nåt trevligare: Edith Unnerstad.
Idag kunde jag det! Men är det själva huvudpersonen som bloggar, som vi kan kalla L, eller är det upphovsmannen, som hade något gemensamt med släkten Romanov?
Nu rasslade det till i skallen, så jag ogissar på jävkarlen, för operatråden var en illusion. Men jag nygissar ändock — via Sunes arior! Lotten som eventuellt minns mitt dopnamn får lägga på ett gram, varken mer eller mindre.
Tack för ledtrådar. Nu kan jag få använda min polett.
Tänker nu även på Uppsala och Västerås.
Tack till alla som ”vet”, men som varit diskreta.
Hittills har jag räknat 30+ antydningar till HB.
Hmmm. Många djur. I djungel?
Ja i jordens innandöme sker märkliga ting för namnen till Gustafs käraste.
Men Cecilia N, det där självporträttet, visst är det lite skumt? Om man klämmer på sig en blomsterkrans och faktiskt målar av sig; något som både är tidsödande och tidsbeständigt, VARFÖR rättar man inte till tröjan innan man börjar? Och om hen nu målade dit korvningen med vilje, vad i hela fridens dagar var avsikten?
Kalikå är något lättare än kattun. Ja, se, alltid lär man sig nåt.
Känns inte riktigt bra trots att polletten trillade ner (med hjälp av finurliga kommentarer och ett tjugotal googlingar…).
I var mans axel eller ”på magen i spegel känsla” som Maria så klarsynt beskrev det… (ska svaren stå spegelvända?)
@Ö-h; Kommer facit eller ska man leva i ovisshet för evigt? Å dessutom, vem gissade du på när du skrev VO fast i skriftlig form?
Ha, det har jag inte tänkt på. Jag blev tvungen att googla, för jag har inte sett bilden på åratal.
Det är inte så att tröjan hamnar snett varenda j-a gång hen lyfter armen då? Och därför får det vara så även på bilden.
Eller:
Jag tänkte göra bokslut över mitt korta liv:
1. Min bästa vän är en katt
2. Jag har ätstörningar
3. Min katt har ätstörningar
Kommen så långt blev jag så deprimerad att jag blev tvungen att ringa mamma för att få tröst.
Den här resan gjorde jag första gången i min pappas knä för jättelängesedan.
Angående blomsterkransen och tröjan: Jag tror att HB utgick från ett foto där tröjan hade korvat sig.
Jag kan sträcka på mig som den ende i sällskapet som fortfarande hajar noll. Då bör det handla om en barnbok, iaf.
@Leopardia: Jag har för mig att kattun är ganska lätt och kalikå medeltungt. Och uppslagsboken håller med.
Ha ha,jag var nog vilse i pannkakan,men det var faktiskt riktigt roligt,
den passar utmärkt, den också.Kanske var meningen.
Jag sällar mig till den äldre varianten då,det var det där med sömnaden o näsan…
Aningar! Alla dessa aningar! Men jag får det inte riktigt att falla på plats. Jag kanske kommer på det ikväll när jag tittat lite djupare i glöggen!
Det är utan tvekan den berömda krokodilen i bilen som bloggar (ni vet han som nån träffade just, och som är rätt så … korpulent och har en svans som kräver ett helt eget hyrsläp). Eller möjligen den där ”jag” i samma sång.
Jag läser tills mina ögon blir sne’a,
och landar i en bokhylla från Ikea.
Jag ser bilder och ord, mer än toner,
och associerar till solens reflexioner.
Jag läser kommentarerna och tänker: jaha,
det måste väl nästan vara IAHA.
Ska lämna en kommentar så att jag kan kryssa i mejlrutan. Kan passa på att meddela att jag också tänkte på Plupp först, men det gick ju snabbt bort eftersom han ju var så genomsnäll så det kunde ju inte stämma (tänkte inte på hår/näsa-förväxlingen).
Men en saga är det likförbannat.
Man skall inte ropa hej förrän man är över ä… ån menar jag. Men det här verkar ju till och med jag kunna. Dessutom har jag, likt Lilla E, en nästankoppling. En studiekamrat från universitetet var släkt med HB.
Det vimlar av sagoillustrationer i huvudet. Eller kan det vara en modern animerad film?
HB har naturligtvis en gata uppkallad efter sej. Nu blev det väl lätt?
Nu ivrar du, Ökenråttan.
Du skola se
att två gator det e´
I var vers man ena ros hittar, månne?
Men herregud, jag kan!
Jag vet svaret minsann!
Tänk att uppmuntran hjälper sådär;
jag är inte olitterär.
Men hur ska man svara, men ändå inte?
Får se om det duger med den här hinten:
HB:s namn klingar likt en man som gjorde bus
med koncentrerat enfärgat ljus.
Vi löste det. Nu ska vi fira med saft, kakor och kompott tills vi spricker.
Ok då. Jag ger mig. Idag hafver jag ansträngt mig. Och har en gissning som bara är rolig och en som bara är rätt och undrar om man kan ha sån tur att man vinner första gången man faktiskt gissar RÄTT?
Roliga gissningen: laserturken. Baf’att.
Seriösa gissningen:
Det var en gång en gube som bodde i en färglådda med sina drängar bådda. De hette Ole och Gerhard och voro ute hela daggen och söp så de fick ont i maggen. Han är begravd nära där jag bor, och den däringa gatan som det pratas om i kommentatorsbåset ligger också väldigt nära där jag bor, vilket är mittemellan Härlanda med den berömda grafven och Torp med den berömda gatan. Ia, så är det.
Varit på karatetävling och suttit i sekretariatet hela dagen och inte alls lämpligt att surfa på mobilen då. Nu hemma och jobbar får se om jag kan få ett svar i skallen innan midnatt. Har knappt hunnit läsa igenom HBs text men första genomläsningen gav mig små små associationer till en text vars slut ändrades när författaren vågade stå på sig flera år senare. Men som sagt jag bör nog läsa texten igen några varv så jag återkommer senare.
Men äsch. Det första jag tänkte i morse, det är det ju. Vet inte varför jag förkastade det då, men det är ju solklart. Nästan för enkelt, det kanske var därför?
Jag borde nog gå och dö jag. Iaf om jag vore HB.
Åh, men… eller, nej, det stämmer inte… fast jo, nu vet jag! Inte.
Ordningen är återställd. Kattfan är såld och smöret är tappat bakom en vagn.
Oh, jag var inne i morse och suckade över att det var för enkelt. En barnlek. Eh, ja det gamla uppsalaefternamnet (obegripligt långsökt om man inte vet vem det är). Men nu börjar en gigantisk sauvignon blanc-inducerad Dan Brownsk indiciekedja ta form i mitt huvud. Återkommer ev före midnatt.
KISSA ISTUU IKKUNALLA börjar en gammal finsk ramsa, men detta handlar om en som var ute och reste.
Apropå Uppsala så är Trondheim mindre långsökt. En viss typ av stift är ännu aktuellt, precis som dom.
”LisaFW 4 december 2010 kl 18:20
Oh, jag var inne i morse och suckade över att det var för enkelt. En barnlek… Men nu börjar en gigantisk sauvignon blanc-inducerad Dan Brownsk indiciekedja ta form i mitt huvud.”
He he, fler som har konspirationsteorier. Jag har grubblat hela dagen. Det KAN väl inte gärna vara så att en katt är en katt är en katt?
Ja, Homeros! Ros igen ! Eller har någon döpt sitt kattkräk tillèt?
Ja, Homeros! Ros igen ! Eller har någon döpt sitt kattkräk tillèt?
Men vem orkar plöja genom hela Odyssèn en lördagskväll efter likheter?
Ok, har kommer det rätta svaret. Dagena hemlisbloggare är….tadaaa…. den andra Kellogsbrorsan!
Men vad ääääääääääär det med din dator, Inger Ölander, som stammar så och publicerar allt två gånger? Eller är det med flit? Jag kanske inte alls ska in och ta bort varannan? Det kanske är som en teaterentré som görs två gånger om applåderna inte dundrar första gången? Hm.
(=De här dubbla får stå kvar.)
Eller så är det en ledtråd … aha. Hm.
Den där gigantiska sauvignon blanc-inducerade Dan Brownska indiciekedjan ska bli mycket, mycket intressant att få följa. Stämmer den med DRT?
Lotten, det bara händer med tekniken,jag vet inte hur jag tar bort….
Teknisk klant.
Nu vill jag bara nynna ! No,no no,no, no,no,no aaa,aaaa ha ha aa…
Visste väl att 2 dagars ”Ha jag kan” skulle ersättas med en dag där tanken är vad fan kan Abbes Pappa skall väl jag oxå kunna men vad fan inte en endaste liten tanke kommer över mig trots lite tjuvgooglande mellan jobbvarven och en snabbskumning av kommentarerna. Men så är Lottens kalender. Man skulle ju i och för sig kunna plocka ihop lagom misstänkta ledtrådar från kommentarerna och bara låtsas att man är ett av smarthuvudena idag men nä för i hatten hamnar jag ju ändå. I morgon tar jag på mig min fina HB-tröja från i fjol den kanske hjälper.
Tog det på näsan. Fattade inte varför den hade så märklig kulör. Och vad var det egentligen han hade på sig? Och varför låter djuren så konstigt? Mu och mjau säger de faktiskt! Förvirrande och skrämmande berättelse.
Jag vet inte vad för porträtt som åsyftas ovan, men det finns ett annan självporträtt som jag tänkte köpa mig en gång för att det var så himla fint, men jag visste inte att det var HBs då…
Och eftersom jag inte köpte det då får jag kanske köpa det nu. Ska fundera lite till medan jag äter pepparkakor o dricker saftglögg. Eller kanske till o med starkglögg, nu när det ändå är lördag…
Men se där, ibland lär man sig fel…
Först var ju förvirringen total men efter sömn och kaffe och sånt väsentligt så POFF klarnade det! =)
Nästa gång ska jag vara en duktig flicka
Och inte i boxen med kommentarsprenumerationer klicka
Etthundratrettioförsta kommentaren på detta in-lägg
Har gjort att min inbox numera är full som ett höns-ägg
För katten jag vill också vara i hatten!
Hum. Ska man gå på stilen så tänker jag direkt på Tove Jansson och mumintrollet. Men dikten verkar handla om så många djur och eftersom min första association är när Max hoppar över alla krokodiler i vildingarnas land (och visst möter han vildsvin också?) så kanske det är det istället. Fast antagligen är det något helt helt annat.
Det här att man inte börjar läsa kommentarerna från början är ju irriterande. Eller möjligen är det irriterande att jag glömmer att hålla ordning på att jag mäste klicka mig tillbaka.
Nå. Den här HB vet jag i alla fall vem det är, det vore ju själva katten att inte känna igen det som farmor läst för en som liten.
Hm. Nu efter kommentarsläsning verkar alla så mycket smartare än mig. Jag gillar också katter som reser!
Ah – en lucka som jag och min fyraåring kan lösa ihop!
En berättelse som har allt – katt, kolik, kirurgi, konstiga karaktärer, kalikå… och skriven av en konstnär.
Åhå! Den här versen gör nog att jag spricker!
Tilltufsad sedan lucka ett och totalt okunnig om dagens ritt (innan kommentarerna that is) kastar jag mig upp i sadeln igen och tror jag förstått.
Men fick han verkligen säga: Fy faan ?
För en gångs skull känner jag att jag kan. Redan innan jag läst kommentarer.
Tro det eller ej men allt finns i faksimil på nätet. Så är det med klassiker.
Ser det så här: Jag hade verkligen asfel igår, så sannolikheten att det är den jag gissade på igår som hemlisbloggar idag är lite större nu än då. Nu tror jag ju knappast att det är den personen, men sannolikhetstesen är liksom den bästa jag har just nu …
Sannolikhetstesen var förresten ett himla lattjo ord att skiva och fult ord att läsa!
Eftersom jag har en svärardag idag så säger jag faaan, jag kan inte. Nu är bara frågan om det räcker med ett svärord eller om det behövs flera för att hamna i hatten?
Genom mina suddiga ögon kan jag bara konstatera att det här ju går lysande. Fulla hönsägg, det har vi däremot inte så många här.
Basånivet: det blir facit och ny lucka imorrn. Eller kanske facit senare inatt. Men det blir inte midnatt ety jag tittar på en film med Bruce Willis, Arnold Schwarzenegger och Sylvester Stallone i en och samma scen! (Och detta var verkligen inte en ledtråd.)
Katten är röd och jag som vet är grön. Kulerikul så här före jul.
Betyder det att jag kan gå och lägga mig? Imorgon väntar pepparkaksbak. Vi har köpt formar: en hund, en katt, ett hjärta och en häst.
Jag håller på att bli galen, försöker jobba, se på #såmycketbättre i efterhand på TV4 Play som jävlas och får inte dagens lucka ur huvudet, ser omslaget på en bok framför mig och det har jag gjort sen i morse (men då for titeln åt helt fel håll) men inte ser jag titeln rätt inte nä… och absolut inte författare. Snart tar jag fram iPaden och ritar av min minnesbild av bokens framsida och chansar på att min första känsla faktiskt var rätt. Men nuuuuu när jag skrev detta lossnade tack vare en sjuk associationskedja som gick via min gamla datorklubbskamrat Åke Rosenius som ritade otroligt roliga saker (jag tänkte ju rita och kom på att Åke hade varit bättre än mig på det). A! ibland räcker det med att låta tankarna fara iväg.
Nu behöver jag inte vänta på att Söndags-Nisse skall komma och facit presenteras.
Nej man kan inte bärja sig,om hela havet stormar.
Men åh nu blev det något galet med min länk Lotten fixar du? Det blev något knas när jag skrev in koden för referens då lades det till ett och till i texten efteråt.
Haha, jag tänkte också på Plupp när jag skrev i morse. Måste ha varit de flyktbenägna djuren och blå.
Men nu har jag hunnit både läsa ikapp alla kommentarer och läsa wiki om HB och hans verk. Det är iaf kul att man förstår KBs alla ledtrådar om än inget annat.
Här kommer jag och tiddeldi redigerar toklänken, trarajdida, Béatrice.
Inger Ö, aka vovvamomo, kär mamma har många namn: Jag kommer hem till jul! Då ska vi jobba med tekniken.
Men dyker det inte upp en symbol av en liten soptunna som du kan klicka på? Om det blir dubbla kommentarer, utan flit, menar jag.
Är det lika krångligt att sitta i sekretariat i karate som i basket?
Reptilen sam i nilen?
Men blånäsan?
Det ”dyker inte upp” någonting här.alla har drunknat.
Den blåa tråden!
Vad då lätt! Jag tänker mowgli jag bland katter och barnböcker men det verkar jag vara ensam om?
Kan det vara Dan Brown?
”Men inget hade att göra med den som sen sydde” ????
Äsch, här identifierar man HB redan på tredje textraden, men det har man ju ingenting för när klockan är två minuter i tolv. Så då gissar jag på DRT i stället: sprit. Ibland på läkarordination.
Inresor via USA. Hahaha…
@Christer det beror ju lite på vilken roll man har. Det var första gången för mig så jag fick lätta uppgifter som att kolla att de sa den kata de anmält när de påbörjade katatävlingen. En diskades för att hon hade skrivit et tkatanamn, ropade ett annat och körde det hon skrivit. Sen vid kumite var jag tidtagare. Då kunde jag konstatera att 2 minuter kan ta upp emot en 7-8 minuter med avblåsningar mm. Satt även som andra-öga vid poängberäkningen då måste man kunna läsa konstiga domartecken och förstå japanska samt lite grundregler som träff mot huvudet ger 2 varningar och motståndaren som åkte på däng får 1 poäng. Eller ja domaren säger det på japanska och visar med händerna oxå men det är lättare att se att det är det han försöker säga om man vet. I basket är det väl antalet fouls som är bängligast att hinna med eller skriver man ner alla byten oxå?
Amen här kan ni väl fortsätta att dansa jenka — facit kommer inte förrän imorrn bitti jue! Klockan sju, blir det bra?
Béatrice: det bängligaste är inom basketprotokollskonsten när det blir foul på två spelare samtidigt men bara en ska skjuta straffar men man vet inte hur många och domarna inte har tid att visa sina tecken eftersom de ligger på planen och försöker skilja hetlevrade spelare åt och när alla har rest sig upp och klappat dammet från knäna har domarna glömt att sekreteraren behöver veta vem som fick vilken slags foul.
Citronen: Patapan = Shantaram (bara för att det rimmar liksom). Det var en ärlig gissning, för jag förstod verkligen inte att det var Oscar W. förrän jag hade läst de andra kommentarerna.
Vigelandobelisken betydde faktiskt Vigelandobelisken. Då var det ju redan så många som hade gissat rätt, men jag tyckte den illustrerade texten himla fint.
Eller rimmar och rimmar, förresten. Det beror väl på hur petig man är med sånt.
Kom att tänka på en språkgrej, helt utanför gissningen, eftersom jag inte kan sova som vanligt;
rimmar rimma på rimma?
Imma rimmar på rimma, och simma, timma, förnimma, osv.
Men rimma?
Det här:
”Nu ska jag testa å rimma
på ord som slutar på rimma”
det har ju inget rimflyt?
Nä, det gills inte. Det blir liksom oflyt. Däremot måste det vara rimligt att få rimma på ord som är likadana men betyder olika? Väl?
Rimligtvis!
Som
talspråkssej och fisksej?
eller
nej och nej? (ett nej är ju inte alltid ett nej, utan kan betyda ja, ha ha!)
Hmm. Intressant. Kommer inte på några seriösa förslag. Om man kör varannanradersrim eller limericktyp så kanske det funkar. (kan inte termerna)
Ha! ”Ett nej är ju inte alltid ett nej, utan kan betyda ja”, hihi!
Va! Inget facit? Det känns nästan som när datorerna ersatte de elektriska skrivmaskinerna…
Undrar, som kalendernovis, om man skulle sänt gissningen på annat vis?
Eller räcker en kommentar i fältet här, om den tillräcklig tydbar men oskrikt är?
Men klockan är ju åtta nu, Lotten (tramp).
Luslina: Var bara luuuugn, du har gissat alldeles tillräckligt och jättebra — man måste faktiskt inte ens gissa. Man kan skriva ”tjena din gamla galosch” och inget annat och ÄNDÅ hamna i plommonstopet.
Rosman: Åh, vilken rolig bild jag fick i huvudet, där du hukande står och trampar i en soppkökskö anno 1929.
hakke: ”Det känns nästan som när datorerna ersatte de elektriska skrivmaskinerna” är för övrigt en fras som man kan dra till med åtminstone en gång per dag resten av livet, väl? Barnbarnsbarnen kommer att bli så trötta på oss.
Tänk om jag gått på min magkänsla – men denna kalender skapar ju en sån prestationsångest, i synnerhet efter gårdagens nederlag. Jag hade ju det på tungan i går, Gittos farmor gjorde på sin tid som god (och ensamstående) fembarnsmor reklam för både Mazetti och Cloetta och myntade det stående familjeuttrycket Clozetti. Men 07:15 i morse kände jag på mig vem det åtminstone kunde vara idag, men fegade ut. Lottens kalender är inte för fegisar! Lägg mig inte i hatten, ety jag förtjänar det icke! Och några fler ledtrådar ger jag inte heller, för allt är ju redan sagt.