Jag är uppe mitt i natten (vid halv två-snåret) och läser tidningarna. Förr satte jag mig vid köksbordet, prasslade med jättestora tidningssidor och frös om fötterna, tofflade omkring lite här och där, kokade lite mjölk och tittade i taket. Numera slår jag bara upp datorn och ligger kvar i sängen och fryser inte någonstans – och eftersom jag inte kokar någon mjölk, behöver jag heller inte borsta tänderna igen. Men taket kan jag välan titta på. Jaha, där har jag smällt en mygga med mitt blod i för några år sedan. Kanske ska man titta i taket oftare? ”Se på ditt tak, andra gör det” kanske kan bli en fiffig reklamfilm för takrengöringsborstar.
Tillbaka till tidningarna.
Jag jämför förstasidorna. När SvD på temat ”döden” bara rapporterar om dödshot mot semmelbagare som inte har räknat rätt, kommer DN dragandes med bl.a. detta:
___
__
__
__
__
Dööööden, döööööden, dööööden. Jag läser och läser som den hyena jag är. Nu börjar jag bli lite trött på döden. (Ni förstår väl att jag skriver det här i realtid?) Eller vänta, jag kanske inte är trött på döden utan bara sömnig i största allmänhet? Då måste jag ju skynda mig att hoppa på sovtåget. Men först ska jag rekommendera Wikipedias artikel om konstiga dödsfall – det finns folk som har satt Bibeln i halsen, kvävts av presentpaket, krossats av flygande kor … och så har vi ju Isadora Duncan.
Isadora Duncan med halsen.
Brasklapp: ja, även jag tycker att döden är tragisk och sorglig samt förfärlig. Men av naturen naturlig. Och är det någon gång vi ska läsa om döden, så är det väl när vi fortfarande lever?
Oj, nu blev jag visst pigg igen.
Uppdatering
Hade jag bara läst tidningarna tre timmar senare, hade de inte varit så nattsvarta.
{ 41 kommentarer… läs dem här under eller lägg till en }
Jag vill dö som min farmor: efter en skål för livet tillsammans med mina barn i champagne!
Nu är det presskonferens från KI på TV ….
Passande tema just idag…
Lottenhjärtat, är det så att du vakat inatt? Och måste hitta på ett sätt att kamouflera det? Jag vaknade till en presskonferens som P4 slarvade bort helt, men andemeningen gick fram. Prins Daniel är ett fynd för monarkin!
Minns aldrig om det är Alban Berg eller Anton Webern som dog av rökning, ska goggla uppet när jag får en stund över.
Ojojdå, här har jag skrivit om döden när det är livet som är på tapeten!
Nåt liknande Isadora Duncans öde hände mig några gånger på 70-talet. Fast då handlade det mer om cykelkedjor och utsvängda jeans. Förresten hittade jag en illustration på youtube som visar hur hon dog.
Ironiskt nog så hänger det ihop. Hur är det innan man är född? Är man död då? Vet man när man har dött, eller är man lika ovetande som när man var ofödd? Jag vet ju vad jag tror …
@Luna: Ingen av dem. Anton Webern sköts av en amerikansk soldat i slutet av andra världskriget och Alban Berg dog av blodförgiftning efter ett insektsbett.
Arnold Schönberg var intressantare. Han dog av triskaidekafobi.
Jag korrläste/redigerade* en utställningskatalog om Isadora Duncan, och det döden-relaterade som fastnade i mitt minne var inte hennes eget dödsfall utan när hennes två barn, sju och tre år gamla, drunknade i Seinen. Brrr. Och så förlorade hon ett barn till, ett som bara levde några timmar. Hemskt.
*Uppdragsgivaren trodde det var ett korr som skulle göras. Det visade sig vara en redigering … Som så ofta, håhåjaja.
Du å ja, Malinka, du å ja. (Så gör vi korrläsarredaktörer när vi läser. Suckar och håller ihop.)
Fast ”tankar inför dagen” idag var också inne på dödstemat.
Kolla, jag tror att jag hittade länken till Cecilia N:s kommentar: ”Tankar inför dagen”.
För ungefär en timme sedan mötte jag horder med dagisbarn på Skeppsbron. De hade alla utrustats med svenska flaggor som de viftade med på ett riskabelt sätt. (”Hoppsan, förlåt, det var inte meningen att peta ut ögat på dig!”) Och så sjöng de unisont och fullständigt förtjusande: ”Å de e ingen vanlig da för de e (ohörbart)s fölseda, hurra, hurra, hurra!” Så gulligt, tänkte jag. De firar någon kamrat. Sedan utbröt kriget. Eller i alla fall en kanonad. När jag hämtat mig från den chocken insåg jag att flaggviftandet var pga av den kungliga nedkomsten. Och nu undrar jag om någon har koll på det där med saluter. Hur många kanonskott vid prinsessfödsel? Jag tappade räkningen.
Saluteringsutredning!
Karin: Det är 21 kanonskott plus 21 skott igen, ”dubbel salutering” kallas det. Den kan ses och lyssnas på här:
http://svtplay.se/v/2719053/dubbel_salut_for_den_nyfodda_prinsessan
(Reportern säger för säkerhets skull att hon ska vara tyst när det smäller.)
Ni som inte har tålamod att se klippet: det är ovanligt med 21 x 2 skott, men det är alltid 21 för ”kunglig födsel”. Eftersom lilla sessan är tronföljare, ska det vara 21 till.
Jag tyckte det var mäktigt, jag! Pangpang liksom! (Jag borde sannerligen ha gjort lumpen.)
Pang pang på dej du.
Jag gick minsann ut på promenad idag för att få höra de 42 skotten, men icke att de hördes. Och det står inget på tidningens hemsida om saluten heller.
Det vore ju typiskt om de missat alltihop …
Det både hördes och skrämdes ordentligt, det där skjutandet.
Tack Lotten för kanonadinfo. Jag började leta lite, men gav upp här: ”Alla bröder får en tika av sin syster. De kungliga astrologerna meddelar via media vid vilken tid man lämpligen bör utföra tikaritualen. Även kungen får en ”tika” av sina systrar och då skjuts 31 kanonskott som salut.”
Hörde ni reportern på svt? 21 gånger 2 skott …
Jo, förvisso blir det 42 det med, men det var 2 gånger 21 skott.
*Lättad* Det var inte mina öron det var fel på, de ska inte skjuta förrän imorgon.
Jo, så här är det: Ursprungligen kunde en kronhenissa inte börja regera förrän hen blev tjugoett år. Så den första salutomgången omfattade 21 skott för att välsigna varje år fram till det tänkta tillträdet till tronen.
Officerarna var inte så jäkla skärpta på den tiden. Räkning var ett problem. Så den officer som ledde saluterandet lärde sig ett knep (ordet ”knep” kommer för övrigt från detta knep) nämligen att han knep ihop en tå för varje skott och sedan ett finger för varje. På slutet markerade han sista skottet genom att kraftigt föra huvudet framåt i en nickande rörelse. Då visste servisen att det var slutskjutet för den omgången.
Tjugoett skott användes vid en massa tillfällen men när en kronhenissa föddes skulle det vara lite extra. Man ville gärna att det skulle vara extra festligt. Så då fick det bli en vända till dårå. Men officerarna kunde ju bara tjugoetträkningen med avslutande huvudnick. Och på så sätt kom den dubbla kungliga födelsesaluten till.
Eller?
Det där ofullständiga tänket kring natriumnitratets begränsade hållbarhet till sjöss och att landbaserade batterier hade bättre tillgång till krut. Eller att ett örlogsfartyg tömde sina kanoner innan det löpte in i främmande hamn är bara efterhandskonstruktioner som man inte ska fästa alltför stor vikt vid.
Otroligt vad du kan, SG! Jag gillar det där och köper rasket bara därför!
Här har vi bakat och käkat prinsesstårta, dagen till ära.
Min oäkta man försökte få femåringen att hänga på när han monterade en svensk vimpel på brevlådan imorse, men femåringen tyckte det var väldigt ointressant, så han fick göra det själv. Svärmor och mamma/mormor kvittrade (inte tw!) ikapp vid middagsbordet om den stundande nedkomsten igår. Båda två är väldigt aktivt ointresserade av kungafamiljen.
Se och hör har ”Allt om förlossningen” på sitt löp.
Vi öppnade vår balkongdörr och hörde saluten. Loud and clear.
Aha! Niklas – I beg to differ! Du har grovt fel men gav rätt svar ändå. Webern trotsade utegångsförbud för att ta en rök. Amerikansk soldat blev nervös när Webern klev ut på förstukvisten. Webern kisade ut i mörkret och drog upp … en pipa ur innerfickan på kavajen.
Vid det laget hade soldaten redan skjutit honom för säkerhets skull. Se, rökning är fatalt! (och det är något med namnet Webern som stökar omkring i grammatiken.)
med risk att bli lynchad av Månflickan
, så kommer här ett tips
om arkeologi tv.
Hurra för livet och döden i detta bås! Tut och pang! (Och nu ska jag upprepa detta och knipa med tår och fingrar för allt vad tygen håller.)
Jag hade då ingen aaaning om att det ingick i officersutbildningen att lära sig att knipa med tårna en i taget.
Vilken fantastisk färdighet!
Skogsgurra till På minuten!
Han kan ju hitta på vad för rimliga knas som helst!
Ju äldre jag blir desto tristare tycker jag att det ofrånkomliga slutet ter sig. På fullt allvar kan jag slänga ur mig att jag inte gillar det alls. Förr var döden inget bekymmer, men som sagt …
Ehhh, måste erkänna att jag inte kan knipa med en tå i taget. Kan ni det?
Agneta
Känner igen det där. Men vissa dagar kan det också kännas rätt så skönt att ha en garanti att man inte behöver leva forever.
(Just här passar forever bättre än något annat uttryck som jag kan komma på)
God morgon!
Av alla länkar du någonsin har serverat oss Christer … SÅ HYSTERISKT ROLIGT!!! Tack! Det här är sannerligen en god morgon!
ESTELLE???
Bättre än So-Fia. Lite stjärnglans.
Chips är gott, PK.
På tal om temat Dööööden så hittade jag Emil Smiths Nautisk Ordbok från 1914. Där säger han sakligt och väl underbyggt om hur man bäst förhåller sig när skeppet kantrat:
Undvik långa och dyiga stränder.. mången god simmare hade rett sig förträffligt på djupt vatten.. men fastnat i dy och uttömt sina krafter. Och skall man nu ändtligen dö, så är det väl bra mycket trefligare att drunkna i rent vatten än att rota bort sina sista studer i dy och ävja.
Ja, alltså jag hade ju lagt mina pengar på Estrella Sibylla och känner att jag hade lite rätt i alla fall.
Den bästa hundbilden: http://carlidavidson.photoshelter.com/gallery-image/Shake/G0000s_trsF9CDFI/I00008qT1lVpuxNE
Det är ju tur man vet vad som pågår så man inte förleds att tro att det är en utställningsbild.
Då pratar vi riktigt ruskig baskervillehund …
Lotten då du verkar ha en viss fäbless för nakna karlar så då kanske detta är något för dig (från c:a 5.30 i videon)?
Förövrigt så tänkte jag även komma med ett filmtips.
Filmen är visserligen 4 år gammal men har ni inte sett den så
se den!. Det är en grymt bra film. Filmen heter Wall-E.
Ja! Nakna karlar! (Fast hon i den röda behån var ju lite läckrare.)
När det gäller Wall-E så har jag nog sett den sisådär 73 gånger. Och första halvan kanske 187 gånger. Den är fantastisk.
Döden: tänker på den jämt. Funderar på om jag kanske varit död i ett tidigare liv?
Förvirrade reportrar: En republikansk felsägning om jag någonsin hört en http://www.youtube.com/watch?v=ZhxYT6NtgxI