Inlägg taggade med:

fest

Att planera en fest med sjukhustema

av Lotten Bergman den 16 maj 2010

Någon som planerar fest och som behöver lite råd?

Basketspelare som hade spelat fotboll och "brutit foten".

Jorå, jag vet. Alla tycker inte om temafester utan vill gå bort endast i den gamla vanliga jeans-och-hoodiekostymen. Andra vill blott gå på fest i den lilla svarta och ett par fantastiska glitterskor. Och jorå, jag vet – alla tycker inte om sällskapslekar och vill alls inte hoppa säck med ett ägg balanserande på en yxa som hålls i munnen.

Receptionen i väntrummet: läkarlexikon från anno dazumal och "mattallrikarna".

Men i mitt basketlag har vi nio år i rad avslutat matchsäsongen med en hejdundrande temafest. Vi har liksom vant oss och går glatt med på att läggas i framstupa sidoläge och dricka välkomstdrink som ser ut som – och serveras i något som vanligtvis innehåller – urinprov. Igår sprang vi lydigt ut ur huset när ett kuvert med mjältbrandspulver levererades av en mystisk karl. Vi klädde oss utan knot i hårnät och plasttossor på fötterna och förstod att all väntan på det som komma skulle berodde på landstingets neddragningar.

Gästerna flyr pga. mjältbrandslarm.

Alla fick diplom som var utformade som ett gult recept av den gamla sorten, alla fick ett litet pris, alla fick pussa pokalen (vi vann div III) och alla fick varsin medalj.  Men framför allt fick alla en diagnos, som stockholmssyndrom, plattfot, psykbryt, knälokation, lårbenshalsbrott, gravid, carnivor-fobi, bananfobi, , agorafobi, agrofobi, hypokondri, kleptomani, mytomani, hybris, Münchhausens syndrom, melankoli, mjältsjuka, narkolepsi, koprolali, halgus hallux valgus, dyspepsi, megalomani, erektil dysfunktion, faryngotonsillit, förmaksflimmer, impetigo, migrän, malaria, tinnitus, urininkontinens. Av någon anledning blev det hysteriskt roligt att till exempel titta på en kärnfrisk poängmaskin som sades vara plattfot.

Vi åt maten ur kräkbäcken i papp och serverade jello till efterrätt och skorpa med marmelad till kaffet och drack handsprit till allt. Tipsrundan var på latin, som ju är ett intressant men ologiskt språk för oss oinvigda. Se här till exempel:

1. os = mun (borde ju betyda rolig sommartävling)
2. umbiblicus = navel (borde ju betyda ett runt bibliotek) FEL! Det heter umbilicus och borde betyda bilcirkus.)
3. coxa = höft (borde ju betyda knuffas)
4. supercilium = ögonbryn (borde ju betyda dödstyst)
5. mentum = haka (borde ju betyda tandkrämssmak)
6. genu = knä (borde ju betyda kön)
7. hallux = stortå (borde ju betyda hallampa)
8. caput = huvud (borde ju betyda trasig)
9. digiti manus = fingrar (borde ju betyda nån slags wannabe-pokemon-digimon)
10. nucha = nacke (borde ju betyda hångla)

Attiraljer från psykiatriavd., ortopeden och andra avdelningar. (Proverna från öron-näsa-hals var gjorda av russin och smågrus.)

Så, nu kan även ni anordna en fullständigt perfekt fest!

{ 21 kommentarer }

Rapport efter en inte alls vilsam helg

av Lotten Bergman den 18 april 2010

Tänk er en liten skinntorr översättare som sitter på sin kammare och suger på prepositioner och ord på ting som inte finns. Nästan inga pengar har stackarn, och inget som helst umgänge.

Ungefär så här.

Det är sådant folk jag umgåtts med och föreläst inför i tre dagar. Men maken till festfolk har jag då aldrig varit med om! De svingar sin bägare och svänger sina lurviga till långt efter midnatt. Jag är komplett slut.

Åttamannabandets keps- och blåssektion.

Översättare byter tvärt mellan språk och klädstilar – i ena sekunden en beige långkofta i sliten vadmal och i nästa en svepande långklänning i skimrande siden. De gestikulerar mycket, mycket vildare än t.ex. basketspelare eller läkarsekreterare. De är fantastiska. Och de är nyfikna på allt.

Typisk översättarklädsel: Lars Wallin-kavaj.

Sent igår, när jag blöt av svett pustade ut efter en ful(l)bugg och folk mest sa ”vilket röj”, ”men härregu” och ”var är toan” samt ”en öl till”, kom en flygande holländare framdansade till mig:

– Jag har bott i Sverige i snart 35 år, men jag fattar inte när man ska säga jag ska köpa bil och när man ska säga jag ska köpa en bil! Ska jag köpa hus eller ett hus?

Och så resonerade vi om detta utan att egentligen komma fram till något konkret. Sedan diskuterade vi under dansens gång hopplösa prepositioner, konjunktioner, undertextare och språkundervisning utan att heller då komma fram till något konkret.

Tidigare på dagen kom kommentatorskan Cecilia N på besök och smälte med lätthet in bland alla översättare. Halva publiken bestod förresten av bloggläsare och på scenen nämnde jag både kommentatorskan Översättarhelena och kommentatorskan Ökenråttan. Den senare fick förresten ett specialtack för allt som hon har hjälpt mig med. (Jag tackade förstås alla som bidrog med material till föreläsningen.) Ökenråttan fick inte ett upplyst standar med guldskrift, men:

”Kulturskymning” står det i detta ögonblick på min arm.

(Foto: Maria-Thérèse Andersson.)

Nu vet jag att bloggens hotellinspektionskommitté och mögelfantasterna längtar efter stoff. But no.

Inte särskilt mycket att klaga på.

Nyss avslutade Jonas Hallberg hela konferensen på rim. Tyvärr skrattade jag så att jag tappade minnet, varför jag inte kan rapportera mer är så.

Jag undrar jag om det har hänt något i resten av världen sedan i fredags. Har vulkanmolnet synts till?

{ 70 kommentarer }

Lite vulkanmoln och dagens outfit

av Lotten Bergman den 17 april 2010

Vulkanmoln. Askmoln. Isländsk katastrof som kostar SAS all världens pengar. Åh så spännande! (Ser ni framför er hur jag slår ihop händerna sådär alldeles överförtjust?)

I vintras skällde alla på SJ för att SJ inte kunde hantera lite snö och vi luttrade tågpassagerare drömde om forna tiders tåg som gick i ur och skur eftersom de gick så högt över rälsen. Nu ställs alla flyg in och då ska vi tycka synd om SAS? Å nä, den gubben går inte – låtom oss istället fokusera på själva krissituationen! Människorna!

Min syster sms:ade igår eftermiddag: ”Kan du fråga på Twitter om någon vet något om flygen från Helsingfors? Jag sitter fast här!” Tydligen har Helsingfors flygplats en twitterkanal … som så sent som i förmiddags såg ut så här:

Inte ett ljud om flygplanen som ställdes in. Men att det skulle bli strejk. (Nu står det däremot ”Helsinki Airport air traffic is suspended due to volcanic ash.”)

Alla flygpassagerare fick (till min systers stora glädje) åka kryssningsfartyg hem till Sverige. (Jag tror att det var en helt vanlig finlandsfärja, jag.)

Stackars lillasyster Orangeluvan blev tvungen att dricka drinkar på färjan och lyssna på trubadurer som spelade Yesterday och House och of the Rising Sun och dessutom sova under bildäck. Själv blev jag en hel kvart försenad till Sundsvall eftersom tågsättet ”gick sönder”. Japp, så sa de: vi fick byta tåg för att hela tåget brakade ihop. (Jag tror att det tåget åkte iväg med alla flygresenärer, jag.)

Men. Än en gång blir jag alldeles upprymd för att det krisar. Det är ju inte alls rättvist mot alla som faktiskt blir drabbade på riktigt och inte alls bara blir en kvart sena eller tvungna att lyssna på Yesterday på finsk-engelska. Håll med om att vi behöver lite kriser då och då! Här kommer det roligaste twittret om Islands vulkanutbrott:

Och så tar vi då dagens outfit. Förutom att jag lyssnade på intressanta föredrag, hann jag idag gå på cowboyparty och dessutom partaja med Catharina Grünbaum och Patrik Hadenius i Jonas Hallbergs svit. Jag hade plommonstop som en westernsk tidningstryckare och … och … och … eh … bara jeans. Ingen vidare utstyrsel, jag vet.

Men ser ni den lilla stjärnan ovanför divisen? Tada!

Enligt Språktidningens chefredaktör förstod 0,4 ‰ av den samlade församlingen hur roligt detta var. (Tipstack till Thomas!)

____
Uppdatering!
Luleå-Anna kommer med ett nytt bidrag i kommentatorsbåset:

Källa.

{ 37 kommentarer }

Allt går i cirklar …

av Lotten Bergman den 9 april 2010

… och tydligen har jag slutit cirkeln här och nu idag. Jag skrev alldeles nyss ett bekymrat blogginlägg som handlade om att gästerna ju kommer snart och att jag var lite orolig för våra oslipade knivar. Det pirrade lite av igenkänning i tangentbordet, så jag kontrollerade snabbt hur det kunde komma sig. Och ser man på.

Precis ett sådant blogginlägg skrev jag redan för drygt två år sedan.

Därför kan jag för bloggslukarläsekretsen bara uppdatera er med att

  • Femtonåringen idag mötte sin gipsavknipsare och går omkring och nu viftar så frenetiskt med handleden att okänt folk glatt vinkar till henne
  • svågern laddar för El Classico genom att läsa de 24 sidorna om matchen i en spansk dagstidning, medan alla utan biljett kan se matchen på biograferna, i barerna och hemma – säkerhetszonen med bombhundar runt arenan är 1 km
  • jag igår var med barnen på Tom Tits experiment i sju timmar och att jag sedan dess har känt mig bakis
  • gästerna ska tillaga pulled pork
  • Broder Jakob har rekommenderat viner som heter 5205 och 16 394.

I panik ska jag nu ut och leta knivslipare – helst en sådan som vandrar på dammiga byvägar klädd i lump, varande skäggig och halvnykter. Men ok, en med sladd duger väl.

Tillägg
Förresten hälsar min mamma angående den där fotnoten att hon visst inte hatar sport, men att:

”Den enda fotbollsmatch jag har varit på var nog 1960 (?) med din pappa och farbror Sten och det var Sverige–Brasilien. Den vajande majskolven, Nacka Skoglund, gjorde ett starkt intryck.”

(Jag skulle vilja fetmarkera hennes ”nog” och frågetecknet där och tillägga något om QED, men jag är en snäll dotter idag.)

{ 35 kommentarer }

En gammal kvinnas insikt

av Lotten Bergman den 8 juni 2009

Äntligen måndag – efter en helg med tvära kast som t.ex.

  • Femtonåringens högstadiebal i kort klänning (som på 60-talet)
  • slussöppning med ångbåtstjut (som skrämde oss halvt från vettet)
  • vinkelivink till kungen och Silvia
  • hemstadens 350-årsjubileum på Nationaldagen
  • samtal med en polis (”får jag se på batongen?”)
  • hällande spöregn utan ytterkläder
  • Sveriges bedrövliga fotbollsmatch på tv
  • födelsedagsfest i Singstar-landet
  • EU-val
  • ännu en födelsedagsfest
  • Robin Söderlings tappra tennismatch på tv
  • A Fish Called Wanda på tv.

Hela familjen (alla syns inte) ger varandra skydd i spöregn som vore det en snöstorm.

Nationaldagsfirande, finklädd kvinna.

Polis, tyvärr utan batong.


Fast nu kommer här en åldersdeklaration för mig själv: jag är för gammal för Singstarfester och karaokekalas. Det senaste året har jag varit på tre fester där allt centrerades runt tv:n och sångstjärnor och två fester där alla beordrades att sjunga karaoke.

Men jag vill ju prata. (Jag sa ju det – jag är tydligen gammal.) Jag vill föra och höra samt skratta åt samtal om dåtiden, framtiden, kläder, blöjtid, föräldrarelationer, minnesvärda idrottsögonblick, politik, lumpen, brustna blindtarmar och kärlekar samt brutna ben.

– Sjung nu! Sjung, Lotten!
– Men jag … vill inte …
– Alla andra har ju sjungit!
– Men jag kommer inte att vinna.
– Det är inte det det går ut på!
– Men vad går det ut på då?
– Det är kul!
– Ok! Shoot! Jag gör det! (Fan jävlar fan, fan, fan satan fan.)
– Lyssna, alla – Lotten ska sjunga!

Så då sjöng jag in i micken och fick poäng och kunde tydligt se vilka toner jag inte prickade och det var ju lärorikt. Men – förlåt alla som har bjudit mig på alla dessa sjungfester – vad är poängen? (Tydligen 3 547 för mig.)

Kafferep, anyone?

{ 16 kommentarer }

Tips: baklängesfest

av Lotten Bergman den 1 juni 2009

Nämen vad kul. Maj är ju en sån lugn månad. Visst, tjosanhejsan, en fest till, den klämmer vi in mellan den där picknicken och den där grillningen och en och annan möhippa.

Vårt basketlag har varje år en stor fest. Alla som har tränat med oss – även om det bara är en enda gång – blir bjudna. Vi har tema (men man måste inte klä ut sig om man inte vill, men jag vill), vi delar ut presenter och diplom med nomineringar och vi har musiktävlingar som är riggade så att jag inte ska vinna och sedan … sedan börjar försäsongsträningen.

Temat de olika åren:

2003: Moviestar (jag var Charlie Chaplin i Johnny Depp-skor)
2004: Beachparty (nästan alla kom i badrock)
2005: Bröllop (jag klämde in mig i min egen bröllopsklänning)
2006: I sagans värld (jag var en sagobok)
2007: Sällskapsresan (alla var tvungna att ta på sig slalompjäxor för att komma in på toa)
2008: Basket (säkert hälften kom som ”amerikan”)
2009: Baklänges (många kom i pyjamas och bytte till finkläder)

18:25 Vickning: ölkorv och Janssons frestelse.
18:30 Konjak och cigarr. Cigarrerna gick inte åt och konjakskuporna var borta, så vi fick dricka ur glögg-glas. I plast.
18:50 Prisutdelning till den förvånade vinnaren av tipsrundan.
19:15 Efterrätt: en fräsch citronfromage.
19:30 Tipsrunda, där bara svaren gavs och de tävlande fick skriva frågorna. Vinnaren (se 18:50) gled runt med hybris. (Några svar: 1912, saxofonsolo, 3,14,aldrig.)
20:00 Bakpotatis, rumpstek och dallas.
20:45 Diplom och presenter till alla lagmedlemmar, varav några plötsligt hette Botten Lergman, Boll Bellman och Seppä Katjanen.
21:30 Den förbannade musiktävlingen med omöjliga regler och utan möjlighet till överklagan.
21:59 Klädbyte för dem som kom i pyjamas.
22:00 Välkomstdrink och snacks.
22:01 Fria övningar.

Så, nu kan ni bara kopiera och ha fest på tre sekunder. Utsmyckningen i festlokalen (som var mitt gula, fula hus) var baklängesklockor och annat som var uppåner och bakåfram – t.ex. en julljusstake.

Äntligen juni. Ikväll är det bara tre klassträffar och en ledaravslutning.

{ 10 kommentarer }

Nyare inlägg →