Språkpolis

Engelsk särskrivning i svensk text?

by Lotten Bergman on 8 januari 2013

Hej Språkpolisen!

Jag hade en fundering hur det är när man blandar svenska och engelska ord i meningar. För engelska ord särskrivs rätt mycket och det ser lite fel ut i ”svensk text”.

Två ord som jag undrar just över är Home styling och Home staging. Sätts dessa två ord ihop när det hamnar i svenskt sammanhang? Jag själv särskriver dessa ord, men tycker att det kan se konstigt ut.

Mvh Lisa

 

Hej!

Det är en mycket bra fråga — och det är precis detta som gör att svenska ord är så himla mycket bättre än de engelska … i alla fall när vi skriver på svenska.

Redan för sju år sedan föreslog Språkrådet ett svenskt ord för dessa två engelska: flyttstajlning. Helt ok, tycker jag. Men det finns fler förslag: hempiffningflyttinredning och visningsinredning. Tyvärr har dessa ord inte alls slagit igenom hos gemene man, så de är lite svåra att använda eftersom det kanske stör läsningen mer än de engelska, vanligare uttrycken.

På svenska har man därför tagit till en annan lösning: man skriver homestaging och homestyling utan särskrivning! Man har liksom försvenskat orden utan att ändra stavning och uttal.

Om det var jaaaaag som skulle skriva texten, skulle jag ha gjort så här:

”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sina bostad utan flyttstajlning (eng. home staging eller home styling).”

Om du känner att flyttstajlning är för fånigt (?), skriver du istället:

”Nuförtiden kan ingen vettig människa med sinne för ekonomi sälja sina bostad utan homestyling.”

Hoppas att någon av lösningarna känns bra!

Förresten. Det var i nyordslistan 2005 som Språkrådet föreslog de svenska orden. Så här ser det ut:

homestyling

Men hur jag än letar, finner jag inga bevis för att man ska skriva ihop orden på engelska. De är särskrivna all over the place.

/Lotten

{ 19 comments }

Jäm- eller jämn-?

by Lotten Bergman on 26 november 2012

Det svåra med jäm- och jämn-ord är att man inte hör skillnaden i talet. Ju fler gånger vi hör jämt där det egentligen stavas jämnt, desto svårare blir det när det kommer till stavningen.

Men man kan ju försöka förklara lite?

Jämt alltid betyder ’alltid’.

Jämnt är en böjning av jämn, som vi ju vet betyder plan, platt, slät och lugn. I sammansättningar är förstås både jämn- och jäm- former av jämn.

Det finns två fasta uttryck där jämt betyder alltid:
• ständigt och jämt
• jämt och samt

Och ett där jämnt med n insprängt betyder med knapp nöd eller just:
• nätt och jämnt

Och nu måste man fokusera och tänka efter, för om andra delen av ordet börjar på vokal eller h eller m, skriver man nästan alltid jämn:
• jämnårig
• jämnhög

Men det lättaste är förstås att slå upp i SAOL. Eller rabbla några jäm-ord tills man kan dem utantill och tänka på att det handlar om något som är i höjd med eller invid något annat:

  • jämbredd
  • jämbördig
  • jämfota
  • jämföra
  • jämförelse
  • jämlik
  • jämlikhet
  • jämspelt
  • jämställa
  • jämställdhet
  • jämvikt
  • jämväl

Nä hu, nu blev jag trött i munnen. Vi tar orden där man får stava som man vill för att glädja rebellerna:

  • jämngammal/jämgammal
  • jämngod/jämgod
  • jämnstark/jämstark
  • jämnstor/jämstor
  • jämntjock/jämtjock

Men fy, nu blev jag trött även i huvudet. Och då går det knappt att förstå SAOL:s egen förklaring till detta:

”Gränsen mellan jämn- och jäm- i sammansättningar är oskarp. Det finns en klar tendens i språkbruket att utnyttja den mer genomskinliga formen jämn- genomgående utom i några starkt lexikaliserade ord på jäm-.”

Genomskinlig betyder ju ”något som släpper genom ljus” och genomsynlig betyder ”något som släpper genom både ljus och bild”. Så hur ska vi nu tolka detta? Jag vet: vi struntar i det och kollar vad andra instanser har att säga om detta.

Språkrådet skriver  att man kan göra skillnad på

  1. jämnbred – om en planka som är lika bred i hela sin längd
  2. jämbred – om en planka som är lika bred som en annan (plankorna är då jämbreda).

Usch, nu blev det jobbigt att tänka igen. Vad är skillnaden mellan en planka och en bräda? Jo, en planka är virke med en tjocklek om minst 45 mm och en bredd om minst 140 mm, medan bräda är virke med tjocklek av mindre än 45 mm och bredd på minst 70 mm. Med andra ord är plankor och brädor varken jämstora eller jämntjocka. Och man kan minsann planka in på en fotbollsmatch och bräda någon i armbrytning. Och den enda illustration jag kan komma på nu är denna:

Själv funderar jag på om man inte i dessa Facebooktider om kompisar som ständigt och jämt fyller år kan säga att de ”fyller jämt”. (Eh. Sådär får man ju inte skoja. Nu blir det fel i googlingsstatistiken på just det uttrycket, så nu måste jag jämna ut genom att skriva korrekt ett par gånger: fyller jämnt, fylla jämt, fylla jämna år.)

{ 14 comments }

Språkpolisen uppmanar: Lär er det fett 7kt 3vliga nyspråket för att det är ql <3

maj 31, 2012

Jag använder som bekant inte smajlisar (smileysar för er som är på det viset) och chattar aldrig. Det är inte ett medvetet beslut eller en religiös övertygelse, men jag kan inte begripa när jag uttrycker mig så otydligt att en förstärkning behövs stöter aldrig på chattar och söker definitivt inte upp dem. Men med detta [...]

Read the full article →

Prepositioner framför månader?

januari 4, 2012

Hej Lotten! God fortsättning efter julhelgen! Här kommer en fundering: ibland dikteras det ” [---] i början på november”. Jag vill skriva och säga ”[---] i början av november”. Vilket är att föredra? Bästa hälsningar från Birgitta, läkarsekreterare   Hm. Hm … tänkte jag, och sa sedan högt till mig själv: – Båda sätten används huller om [...]

Read the full article →

Språkpolisfråga: repliker

oktober 28, 2011

Här går man omkring och ojar sig över den svenska skolan som inte fokuserar på semikolon i tillräckligt hög grad. Och så kommer denna fråga: Hej Lotten! Jag håller på att hjälpa en grannes nioåriga dotter med svenskläxan. Varken hennes morsa eller jag är helt säkra och kan inte förklara varför det ska vara. Läxan [...]

Read the full article →

Årets julklapp förstås!

oktober 24, 2011

Att SvD har en språkblogg som skrivs av Ylva Byrman är bra. Men nu måste vi på Språkpolisbloggen ju berömma inte bara detta faktum utan att Språkbloggen har det synnerligen goda omdömet att inte rekommendera sådant som iPad, wok, iPhone och joggingskor när ni ska ut och köpa julklappar. Hon förstår vad som är viktigt i [...]

Read the full article →

De och dem revisited

oktober 8, 2011

Frågan om de och dem har dykt upp i mängder de senaste dagarna — som en dedemepidemi. Men jag blir inte deppad: det är bara kul att få svara! Att vi nu har blivit osäkra (även jag tvekar ibland) beror på att vi läser felaktigt skrivna meningar varje dag och att vi aldrig någonsin uttalar [...]

Read the full article →

Läsarfråga: Noll?

juni 9, 2011

Hej, hittade språkpolisens goa blogg mest eftersom jag sökte förtvivlat efter ett svar. Frågan har jag ganska klart för mig, nämligen: – Om det t.ex. heter en människa och flera människor, varför heter det då noll människor? Snabba följdfrågan blir ju såklart, vad heter detta numerus som säger att det är färre än en? Med [...]

Read the full article →

Språkpolisen tipsar

maj 20, 2011

Här på Språkpolissidan ekar det ofta tomt och tyst eftersom språkpolisandet försiggår i andra kanaler som Twitter, Facebook, bloggarna och ute i de fysiskt verkliga föreläsningslokalerna. Men nu måste jag ju tipsa om vad hakke skriver om: stavning! Själv vill jag som tidigare meddelats stava dubblett med ett b. En annan sak som kan vara [...]

Read the full article →

De & dem förvirrar allt fler

april 26, 2011

Jag har ju aldrig jobbat på reklambyrå. Men jag vet att de sitter i möten där de brainstormar i ett hitte-på-kaos och att de talar om ”the selling point” och att det gäller att betona text på rätt sätt för att kunderna ska känna ett behov. Välgjord reklam är ett rent nöje att analysera. Men [...]

Read the full article →