Jag hatar möten

Bullar, kaffe, framtidsutsikter, spännande lösningar och nya insikter i all ära. Men dessa faktorer kan inte få mig att gilla våra företagsmöten. Och nu tror ni att jag tänker fara ut mot revirpinkande, långa drapor och möten mitt på dagen som förstör arbetsron. Men nej.

Vårt företag består alltså av två personer. (Ok, min pappa är med på ett hörn, men han är ju bara min pappa som sköter sig på sitt håll.) Det är alltså i realiteten bara jag och den djefla mannen. Vi skulle kunna ha mötena strax före godnattpussen eller i bilen på väg till stan för det är verkligen bara vi två.

Men då hade jag förmodligen tagit kudde och täcke och lagt mig hemma hos grannen eller kört ihjäl gångtrafikanter av pur ilska. För jag blir så arg! På varje möte! Om man ser det från min djefla mans håll, är jag en raging bull, en hulk samt en puttrande vulkan. När jag egentligen bara vill vara Jätten Jorm.

Så här är jag tyvärr inte.

– Go, shoot, sätt igång, säger jag och tar ett djupt andetag som för att förbereda mig inför ett stålbad där jag tävlar mot Houdini.
– Ehrrm ... profilering ... marketing ... målsättning ... antal ... försäljning ... aktiv ... research ... två föreläsningar per ... planerad inkomst före sommaren ... målgrupp ...

Min djefla man pratar och ritar upp tankebubblor på ett papper och jag vill strypa honom bara för att han vill planera. Så här vill jag att det ska låta:

– Vi ser vad som händer. Det kommer att gå bra. Blomsterängar och stjärnfall, allt ordnar sig ska du se. Vi tar dagen som den kommer helt enkelt. Nu äter vi något.

Jag. I handen håller jag den behållare i vilken jag har packat in mötesdeltagare under åren.

Mötesteknik, liksom

Jag vaknar, klämmer lite på träningsvärken och sträcker mig efter datorn. Så känner jag efter – vad är det för dag? Är det en dag när jag har en ocean av tid på förmiddagen och eoner av tid på eftermiddagen? Eller (jävlar) har jag

• telefonmöte kl. 10:15
• lunchmöte kl. 12:00
• fika med chefen på Storföretaget kl. 14:40
• föräldramöte kl. 19:30?

Ni som jobbar som jag – filosoferande vid datorn – ser meddetsamma att en sådan dag som ovan är en bortkastad jobbdag. Det kommer inte att skapas något. Dessutom måste jag ju komma ihåg att faktiskt ta mig till alla dessa möten. Och klä på mig! Fika mig hit, fika mig dit! Jag vill ju jobba! Räck upp handen alla som inte vill sitta på möte!

Måndagsmöte, tisdagslunch, onsdagsplanering, inlämning av bilen för besiktning på torsdag och jag kommer inte att komma igång förrän halv elva, fredagstårta.

Lisa tipsade mig om Paul Grahams ”Maker’s Schedule, Manager's Schedule”. Det handlar om kreatören/tänkaren/skaparens schema kontra det ”normala” schemat med timsindelade dagar som t.ex. chefen på Storföretaget lever efter. Och tjong i kastrullen, vad jag kände igen mig.

Mina dagar är indelade i två stora sjok – två enorma, oskrivna ark som heter förmiddag och eftermiddag. Ett möte mellan 10:05 och 11:03 gör att jag knappt hinner tänka före tio, än mindre skapa något vettigt. Inplanerade möten gör mig helt enkelt mindre ambitiös.

– Men Lotten, jag trodde att du var ett under av effektivitet!
– Men Lotten, kan du bara skapa under perfekta förhållanden?
– Men Lotten, vem tror du egentligen att du är – ska hela världen anpassa sig efter dig?

Nej, men vi kan kanske kompromissa lite?

Med möten tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen, hinner jag ta på mig tänkarmössan, veva igång den och till och med köra den varm. Men vad ska vi kalla de två olika schematyperna på svenska?

The maker: tankejobbaren, teoretikern, the almighty skapare?

The manager: kalenderbossen, chefen, den korrekta ledaren?

Nähäpp, inte så fyndigt. Har ni några andra förslag?

Sammanfattning: The manager är effektiv med många möten inplanerade i almanackan. The maker är effektiv med många timmars arbete på raken. Låtom oss alltså kompromissa med möten tidigt eller sent på dagen.

Länk till inlägget, om ni vill sprida detta evangelium:
http://www.lotten.se/2009/10/motesteknik-liksom.html