Hoppa till innehåll

Bonusblogginlägg: Är detta … Svalbard?

Lucka 22 är fortfarande öppen här nere.

Jag, min djefla man och de fem barnen är i Gryt, som ligger i Östergötland. Det har vi aldrig varit förut – faktum är att vi sedan Sjuttonåringen föddes aldrig någonsin har varit någon annanstans än hemma på julen. Men sedan brann ju huset och nu bor vi i blott tre rum – och även om det var jättemysigt för ett sekel sedan, så har vi andra pretentioner nuförtiden. Vi vill gärna ha stora ytor, myshörn att dra sig undan till och ett gigantiskt kök samt tillgång till internet. (Bio, kvarterspub och Dramaten hade också varit trevligt, men något får man ju försaka.)

När jag för en månad sedan var i Schweiz och föreläste för mina alldeles egna Annaankor (jag får säga så, de fnissar bara åt mig) sa jag något i stil med ”Uhuuu, våra barn har ingenstans att vara på juhuuulen, vad ska vi göööhöööra, uhuuuu, uhuuu” tills de alla kastade julerbjudanden på mig. Jag valde förstås den Anna som hade flest basketspelande barn (bl.a. en Hugo som är tvåochenhalv meter lång!) och hennes hus. En gammal kantorsgård! Tusen tack, Anna!

Så dit åkte vi i två bilar igår. Inne i Norrköping fastnade vi tre gånger bakom moderna bilar som fick motorstopp, och jag tänkte ”måtte våra gamla bilar hålla hela vägen”. (Bad karma?)

Väl framme lämnade Sjuåringen lite mitbringsel/offergåva så att huset ska tycka om oss.

Alltså springer vi nu omkring i ett helt fantastiskt gammalt hus. Men redan efter en kvart blev alla hungriga … fast vi hittade inte maten. Inte i bilarna, inte i kylskåpet, inte i skafferiet och inte heller i farstun. 

För den stod kvar hemma i kylväskan i vår hall i det brända huset.

Men spik i foten, trallala. Vi åt mackor utan pålägg och flingor utan fil och godis utan dåligt samvete. Och i morse satte jag mig i bilen för att köra till Valdemarsvik och köpa andra omgången julmat. Plötsligt blev allt väldigt besvärligt, otrevligt och bökigt. För bilen såg så konstig ut – den bilen som vi igår förärade nya dubbdäck och som vi verkligen har skämt bort som ett sladdbarn på senare tid.

Är du framtung, lille vän?

Båda framdäcken hade punka. Sådant ser man ju nästan bara i kriminalfilmer, så vi började fundera på terrorattentat och sabotage medan vi försiktigt flyttade bilen ett par meter till grannhuset för att få ut den opunkade bilen. Då kom en dam i grannhuset och bad oss att genast flytta bilen. Hm, tänkte vi.

Den närmaste halvtimmen lärde vi oss att man inte alls ska flytta sin punkabil ens en decimeter. Och att nya dubbdäck kan läcka om det blir kallt (say what?). Och att däckförsäljaren nog hade slarvat. Och att ventilerna var dåliga. Och att man inte ska förstöra däck med en sådan där spraylagarflaska om man inte måste. Och att om man har kört på punkadäck så kan de sprängas när man fyller dem igen. Samt att man för 400 kronor per år kan få ett serviceavtal som gör att sådana här händelser inte kostar en enda krona. Hm, tänkte vi.

I Valdemarsvik vidtog en stund senare den vilda jakten på däckpump att låna. Eller bara några tips på vad jag skulle kunna göra. Eller en idé om vem jag skulle kunna prata med för att få upp humöret lite.

Statoil hade en sådan här butiksentré, men bara en trasig pump som de ändå inte brukade låna ut förresten. Hm, tänkte jag.

Efter att ha frågat efter vägen och efter råd samt efter ett försvunnet köpcenter hur många gånger som helst och dessutom börjat frysa och misströsta efter att ha blivit åthutad som varande i vägen inne i mataffären, sa Sjuttonåringen bredvid mig:

– Jag tror att det är så här i Svalbard.

 Svalbard eller Valdemarsvik, det är frågan.

Men plötsligt föll allt på plats. Vi hittade världens bäste östgöte med världens bästa bärgarbil och världens absolut finaste dialekt.

– Wejäl otu, detta. Wäkne mä att dä bli weklamaschon på dette.

Nu inväntar vi snöovädret så att jag äntligen ska få gå ut och skotta. Den djefla mannen är i Valdemarsvik och pratar bilbekymmer med händiga karlar och jag ska iklädd förkläde laga julig spaghetti och köttfärssås.

Tacka mig! Jag har dansat en snödans. Hm, tänker ni.

Jul, jul, ljuvliga jul!

Lucka 22 är fortfarande öppen här nere.

Share
Publicerat iBloggen

21 kommentarer

  1. Sanna: Jag körde ju förbi Vammarskolan när jag letade efter Systemet! Nyss!

    Olsson: Jag åt inte så mycket bröd och flingor som jag borde ha. *rap*

  2. I Valdemarsvik var min mormor modist.
    Vi har också Svalbard här, i Söderbärke.(Det är inte riktigt läge för bloggtröjan än…)Saffransbullarna kvar i Göteborg, 8 minusgrader inomhus när vi kom och vattnet bråkar, så vi får nog åka hem till Göteborg igen.
    Jul jul.
    wv= istatin. Ja, säkert.

  3. Hmmm, jag tycker att det verkar som om du får mer av bloggstoffsnö än av den där vita som du dansat ner på oss andra. Vår alldeles ganska nya bil startade inte i morse och Karlsloken och jag offrade en slant av julklappspengarna på ett nytt batteri till bilen. God Jul till den.
    Nu hoppas jag att julen bara blir lugn och skön och vit hos er!

  4. örjan

    Om Ni tror Er vara på Svalbard.
    Var ändå inte rädda för vita hundar (frånsett allergirisken).
    Det finns inga isbjörnar i Sverige

  5. Nä, Svalbard är det nog inte. Då skulle skyltarna varit på norska. Jag ror det är någon stans i Sverige. Inte Valdemarsvik, det är för uppenbart men kanske Västervik? Ja, det får bli min gissning.

    Weeles säger wv. Punkan då kanske?

  6. Wickmanskan

    Glöm inte en wödwuti wegnwock bare, om ni ska gå gate upp och gate ner å glane i skyltfönstra.

    Ha en bra jul!

  7. Wickmanskan är avslöjad! Inte "går" man i östergötland? Där owänner man. Viktigt är också att man ber om en kasche i affär'n om man vill ha något att bära hem varorna i.

  8. Ååh, så jag har undrat hur ni har haft det. Och nu fick jag svar. :-/ Nu kan ju allt bara bli bättre!! Heja på och god jul till hela amiljen!

  9. korr-crrly med östgötska anor måste förresten:

    "Wejäl otu, detta. Wäkna me att de bli weklamation på detta."

    Det kansek snarare blir något sånthärnt?

    "– Wejäl otu, detta. Wäkne mä att dä bli weklamaschon på dette."

  10. Vet du, Crrly, jag ändrar absolut till din dialektiska. Jag stod där och försökte memorera allt han sade, så fokuserad på orden var jag att jag glömde bort ändelserna.

    Tack!

    Men hur ska det nu gå med bonusinlägg om morgondagen blir helt normal? Hm. Jag kanske måste gå in till grannen och strippa eller nåt?

  11. Verkar ju lite besvärligt med dubbelpunka, men nu har ni ju testat det och behöver inte göra om det. Lite onödigt av maten också att stanna kvar hemma i huset, den kunde väl ha ropat lite och sagt till att "här är jag, glöm inte mig".

  12. Jo, men så är det. Det är i Östergötland man ska vara om man får krångel med bilen. För två somrar sedan spenderade jag en vecka i en liten stuga med min syster och hennes familj (inte en sån där stor annaankastuga, utan ett litet, gammalt torp, som vi broderligt delade på, tre vuxna och sju barn). När vi städade ur huset efter vistelse, var det några smarta barn, som tyckte att bilen var en bra plats att leka på – med öppen dörr. Jag var gråtfärdig, då bilen inte startade. Då snart tvååringen hade så otroligt passande somnat i bilen och vi skulle precis åka, men det skulle man ju då inte glädja sig åt. Hon var så klart vaken, två timmar senare, när vi äntligen fick hjälp av en helt underbar farbror, som fick i gång det urladdade batteriet och beordrade mig att åka LÅNGT innan jag stannade. Jo tack, det gjorde jag trots det lilla barnets STORA protester. Vi hade förresten ett sånt där suveränt avtal. Det var första och enda gången jag farit på långresa med alla barnen, så det var liksom gjort för att någonting var tvungen att inträffa.

    Schysst husgåva förresten.

    Att jag kommenterar så här dags beror så klart på att jag önskade mig en lucka och på att jag blev urknuffad ur sängen av barn och inte kunde somna om.
    Borde egentligen sova och ladda för sista dagen inför julafton. I dag ska alla, som inte fick sina pengar i går, köpa sin julsprit – HURRA!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.