Dagen efter öppethusfesten – som var ett socialt experiment där långväga gamla kompisar (Petter från Lund) blandades med halvlångväga nybekantingar (Brid från Uppsala), överraskningar (Johan, Egil, Hjalmar) och grannar, bloggkompisar, jobbkompisar, helt vanliga kompisar och släkt blandades huller om buller med halva kommentatorsbåset – är alla rörande överens:
– DET VAR ENA JÄVLA GODA ÄLGFÄRSBIFFAR!
Jag ska inte bli långrandig nu (eftersom jag trivs bättre som tvärrandig), men nu kan det meddelas:
- Man kan ha öppet hus för en hur blandad skara som helst så länge alla är … som de var igår.
- Man kan bjuda in denna skara via blott digitala kanaler utan anmälningsplikt.
- Man kan utan att kontrollera mitbringselvalen bli mätt eftersom de flesta tar med sig lite allt möjligt ur kostcirkelns alla grupper.
- Man kan inte lita på att gästerna lyder när det gäller ”vi behöver inte några presenter” eftersom vi här idag kan njuta av bl.a. (jag har kursiverat eftersom jag inte räknar upp allt) en fårskinnsfäll, tekoppar, undersköna t-shirtar med specialtryck och Hampus Lyttkens’ gamla whiskyglas med guldkant (på tillvaron).
- Man kan klockan 04:01 förvånat titta på en Pressbyråisk plastbunke med fullkornspasta och körsbärstomater som hela kvällen stod mitt på matbordet utan att någon ifrågasatte detta.
PK och Pysseliten gav oss tischor inslagna i ett sådant här paket – fast egentligen är det bara jag som fattar hur fantastiskt det är: alla ställen som jag har bott på och frimärken och allt!
Någon gång under kvällen fann Orangeluvan att matbordet behövde piffas upp med allehanda helt felaktiga tating:
Nästan alla lyckades vi tvinga till en eller annan kråka i gästboken. Petters hittar man allra sist – så passande eftersom det även var han som kom i säng allra sist.
Eja, hade vi vurti dännä! – Här återvänder hälsan och vad kan bättre befordra tillfrisknandet än att OS finns att tillgå för konvalescenten? I fredags var han ännu så pass klen att han av ren matthet satt kvar vid teven efter Invigningen. Och tittade på en Askunge-film med Stephen Fry-look-aliken Drew Barrymore i huvudrollen.
Åh, är det pianoklinket eller vad, när jag får julstämningsvibbar av filmen? Ja, mysigt var det i alla fall!
Jag fick definitivt stumfilmsvibbar … mitt i sorlet.
Tack för en getetrevlig fest och för god frukost, Sigges bacon var perfekt. Nu är jag också hemma och kan belåtet konstatera att jag seglar förbi på filmen 0:25. OBS! Glöm inte morötterna under bordet!
Jag undrade just varför det var en potatisstöt i ostbågarna, men lyckades inte klura ut varför, jaså det var Orangeluvans påhitt.
Mycket imponerande med påhitt som bara görs utan att tjohoas om, som jag tvångsmässigt måste. Både påhitta och tjohoa, alltså.
Morötterna! Helt bortglömda – men nu framtagna! (Jag har även hittat en camembert i bokhyllan.)
Ballongvispen i osten tittade jag på, men trodde det mer var disken som kräkts.
Camembert kan med fördel uttalas camEmbert.
Jag funderade inte ens över de aparta tatygen. Hos Lotten ska man inte fundera – bara acceptera.
Att det var ett psykosocialt experiment av Orangeluvan gör det ännu mera intressant.
Tänk vi har ännu inte kommit hem! En oplanerad utflykt till Vingåkers outlet och mindre goda gps-råd har förlängt hemresan. Men snart så!
Regn i dessa trakter. Men det var sol runt Katrineholm och längre än igår då vi såg solen exakt 20 sekunder innan den försvann ned vid horisonten.
Glömde beundra Pysselitens och PK:s paket och Petters teckning, så uppfostrat av mig. Jättefina!
Förresten Ninja, att du har kört Rosling i buss är imponerande, och jag blev också upplyft av din avgiftsfilosofi. Men det som nästan knockade mig (och även Lotten, när jag berättade) var att din farfar cigarrmakaren var förebild för Bolle i Vägen till Klockrike! Det var liksom bara, WOW! WOW! Jag kan fortfarande inte smälta det.
Varför sa du inget om det, Ninja, när vi pratade segelsömmarhandske och Ossian!? Det hade gjort mig glad.
Fruktskålen står under karmstolen! Kul att du hittade osten före påsk, vi hade en liten fundering kring när den skulle hittas!
Jag är bjuden på Roslingföreläsning!! (Ihop med stans alla niondeklassare …)
HAR vi pratat Ossian och segelsömmarhandske, SG?
När?
Jag ska uppenbarligen börja presentera mig som Ninja, min farfar är förebilden till Bolle.
En god vän till mig brukar presentera sig på tockna tillställningar som igår som ’min moster är död’. Inget förnamn utan bara ’ min moster är död’ för vem lyssnar egentligen på vilket namn folk häver ur sig?
Själv säger jag alltid ’Estelle Bernadotte’ när ilskna människor på bussen kräver att få veta mitt namn, för nu ska de jävlar anåda anmäla mig. Ännu har ingen reagerat……..
Hädanefter blir det alltså ’min farfar var Bolle’ för min del.
Ja, det undrar jag också. Det är en massiv textmassa att leta sig igenom. Kanske båsvärdinnan har något effektivt söksystem?
Jag är ganska säker på att det var i samband med hur inskränkta och trångsynta människor blir när dom inte har några externa kontakter. Jag tyckte att Martinsons exempel med bönderna mitt inne i djupa skogen passade som illustration. Kan ha varit något år sedan.
Då var det inte jag, för för ett år sen var jag inte inne i båset.
Häftigt i vilket fall, BSD.
Det här har ingenting med festen att göra men var väldigt roligt tyckte jag!
Och jag är fullständigt jätteefter här! Från min försenade högst lokala tidzon ylar jag nu GRATTIS LOTTEN!!!!!
Hörde Rosling för nåt år sen på nåt seminarium. Vilken härlig optimist; gives us all hope. Det kommer inte alls att gå åt skogen med jorden.
Ropade på Lille M. så att han skulle få ser Filmen och de Lotten-gäster som jag men inte han har träffat. Han tittade intresserat och sa vänligt ”Ja, dom ser … trevliga ut”. Det var LITE svårt att urskilja enskilda personer. Ninja såg jag där invid pianot, men annars … Ni var då inga linslöss som hoppade fram och gjorde stolliga miner, precis.
Petters återgivande av Olle var särskilt lyckat, tycker vi. Fångade honom precis.
Skogsgurra & Ninja. Det var väl din syster Karin, Gurra som
var på jakt efter en segelsömmarhandske.
Nu har jag hittat inlägget. Det var på Karins blogg som det diskuterades och det var bara 5 månader sedan.
Här är en länk till inlägget.
PGW: TACK!
(ÄGGKOPP!!!)
Jag skrev ouppfostrat och telefonen ändrade till uppfostrat, då blev det ju något helt annat!
Lotten
Presenttishorna från PyssPK.
Bilddokumentation som komplement till inlägget?
Lotten. Menar att du skall fota och visa PyssPKs underfundiga tryckta text på tröjorna.
Tack LL. Då förstår jag varför det var så svårt att hitta hos Lotten.
Eftersom Ninja, förlåt BSD, numera deltar med liv och lust hos Karin så känns det ändå lite rätt. På nåt sätt.
Örjan: Vi har inte tagit tischafotografier än eftersom vi 1) ser ut som 53 år idag 2) nästan inte har varit hemma samtidigt sedan 12-snåret.
’53-åring kränkt och hånad av yngre kamrat.’
Det jobbigaste jag upplevt, jag kunde inte tro mina ögon’, säger 53-åringen som för tio minuter sen fick uppleva att hennes yngre kamrat, efter en vild festnatt, jämförde sitt utseende med 53-åringens.
-Å har man gett blommor och tårta, hade jag vetat innan…, sade den besvikna 53-åringen.
Inte alls. Alla 53-åringar som vi känner är rödrosiga och fnittriga. Precis som vi idag.
Nybliven 50-åring djupt kränkt och hånad av äldre kamrat ……..
MAJLIS.
Ach denna åldersfixering som vi lider av här i väst (fast nu skojar jag lite), men födelsedagar är ju mest ett perfekt tillfälle att ha fest! I min familj är det födelsedag den 5:e juni, då fyller min pappas morfars farfar 200 år! Han har förvisso varit död ett tag, men vi funderar på att faktiskt fira hans födelsedag eftersom han satte en son till världen, som skrivit böcker om honom, sig själv och familjen samt släkt och vänner och därmed gjort ett ovärdeligt tidsdokument från Tyskland, Preussen, Schlesien … från förrförra och förra seklet!
Nä, nu blev det lite fel. Sonen skrev alltså böcker om sin far, sig själv och resten! Det är dagboksförfattarens pappa som fyller 200 år i år! Författaren fyller 200 år 2070, när jag är 101, jag litar inte på att jag kan komma på den festen!
Självklar anledning att fira, Pysseliten.
Anna T: ja, den är rolig! (Länk kl. 17:57.)
Nu kan jag tala om att det är nästan helsovande i det annars till midnatt vakna Gula Fula Huset. Vi har ätit tårta till kvällsmat och jag har konstaterat att jag igår kokade nio kannor kaffe. (Samlade förstås alla kaffesumpsfilter i en burk som jag ska ge till PK om ett halvår.)
Imorrn är det körning till Nyköping som gäller. Igen. Huuuu.
Hallå språkpolisen! Hur många ”lixom” finns det i en svensk manlig skidtrupp?
Säg till när det är dags för nästa 100-årskalas. Hoppas jag kan komma då!
BoAnders: Lika många som ”man” förekommer istället för ”jag”.
(Liksom i talspråk är bara att försöka ignorera och inte hänga upp sig på. Om vi inte kan stoppa in ett liksom varje gång vi tvekar och tänker efter vad vi ska säga alldeles strax, stoppar vi in ett öööö eller ääääääm eller kanske … typ?)
Jag ertappar mig själv med att sitta och räkna… jag hör inte vad de säger. Tre ”lixom” per mening – olympiskt rekord?
Vi firade både farfar och farmors 100-årsdagar 1968 och 1969, liksom min pappas 100-årsdag 2009, man ska aldrig försumma ett tillfälle till partaj.
Coolt Ninja! Blev dom så gamla så dom fick vara med på festen också?
Nä, de blev 80 bast allihop. Men varför låta såna småsaker hindra en?
Exakt. Bra tänkt!
Dessutom håller vi kusiner på med att dokumentera våra föräldrar och farföräldrar.
Vi har redan spelat in våra minnen och de berättelser som vi kommer ihåg att de har berättat för oss. Sen har en kusin som är ljudtekniker sammanställt och redigerat, och nu har alla barnbarnsbarn till Frans och Ebon fått varsitt exemplar.
Om två veckor är det dags att gripa sig an fotoalbum och lösa kort.
Uppmanar alla att göra sammaledes, våra föräldrar och mor- och farföräldrar har levt 1900-talets historia och det moderna samhällets framväxt, det bör man dokumentera.
Min farmor auktionerades ut på socknen när hon var fem år, det är faktiskt också en rätt svindlande tanke.
Farfar och farmor var med och bildade Tobaksarbetarförbundet, som sen gick upp i Industriarbetarförbundet. När farfar fyllde sjuttio kom Per-Albin på uppvaktningen och det glömde farfar aldrig!
Vilken film, förresten!
Ett fat med palt, ett fat med fläskkorv, ett fat med sill, ett fat med leverpastej, ett fat med bräckkorv, ett fat med köttbullar, ett fat med kalvkotletter, ett fat med revbensspjäll, ett fat med grynkorv, ett fat med potatiskorv, ett fat med sillsallad …
Japp, Christer, Lotten i Lönneberga! (Eller kanske i Katthult i just detta fall.)
Låter som Lönneberga?
Se där. Svaret fanns innan frågan var ställd!
Går det att få receptet till de prisade goda älgfärsbiffarne, månne? Yngste sonen har skjutit ett rådjur och vi har fått kött och färs. Och rådjur som älg, eller?
Kanske Lönneberga ändå, ety Lotten är allergisk mot katter …
Jag ska genast be älgmannen Magnus om biffrecept!
Ja gör det, de var helt fantastiska!
Grattis i efterskott! Det går utför med båsföret när det gått utför för mig i backarna i stället.
Tack så hemskt mycket DDM för leverans av plattan (det är inte en padda, det är en platta! Med choklad på och allt), nu kan jag spela wördfjud igen.
Och Ninja! Jag fick chans att ge tillbaka så fort jag kom hem till Stockholm. Dina bensinpengar gick till en kvinna som behövde pengar till en tågbiljett till Sala. Hon lovade att betala vidare i sin tur!
Förresten alla ni språkpoliser och språknördar.
Vad säger ni om det här?
Det låter som om det blev precis så fint som man trodde! Själv fick jag trösta mig med QX-galan.
F ö är det ju vår. Småfåglar kvittrar lyckligt överallt.
LL99. Det där är gammalt. Läs här.
Jag har en padda, följaktligen har PK en groda, eftersom hans inte är en padda. Platta blir dom ju också ibland – i alla fall på vår gata.
Anna och jag gör folk glada!!
Det är ju det jag säger, det är mycket mer effektivt och framför allt roligare att betala framåt och inte tillbaks!
Visst vore det roligt att få veta hur Salabon sen betalar framåt, men det är inte huvudsaken, utan det är ju att vi nu har gjort världen till en bättre plats.
Sharing is caring säger mina söner och låter skottkärran på landet stå kvar vid båthuset så att andra också kan dra hem sitt gepäck på den.
Apropå OS, får de, åkarna, inte hjärnskakning av mobulen? (modulen? moluben?) Verkar skakigt värre.
Finns någon som kan rapportera om articulatio genus?
Förhoppningsvis goda rapporter därom!
Men nog har väl lastbilarna i Ryssland fjädring så det inte blir så skakigt för åkarna?
Och hur är det med vägstandarden, har den för bättrats sen Sovjettiden, eller har de förfallit? I så fall hjälper nog inte den bästa fjädringen i världen.
Ojoj, den där fick jag googla på SG och att läsa wikisidan kändes som att läsa en fempoängskurs på universitetet. Bara alla ligament fick det att svindla för ögonen och då hade jag inte ens kommit till musklerna! Ett komplicerat fall oavsett status är mitt utlåtande.
Nu måste jag fokusera på Russia Today, som är den enda kanalen på hotellet som visar något intressant (OS), men nu är det liv i luckan (nyheter).
Älgfärsbiffar som Magnus Harryson vill ha dem
Så här kan man göra!
Börja med att göra en god viltkrydda genom att blanda och mortla följande:
1 msk torkad timjan
1 msk torkad rosmarin
1 tsk fänkålsfrön
1 st torkat enbär
2 svartpepparkorn
1 st lagerblad
Nu till färsen:
Rör ihop följande och låt det stå en stund:
1 ägg
1 dl ströbröd
2 dl kraftig vilt- eller köttbuljong (typ en tärning till 2 dl vatten)
1 finhackad och smörfräst lök
1-2 tsk viltkrydda eller efter smak
salt efter smak och eventuellt lite extra peppar (finns ju också i
viltkryddan)
några stänk worcestershire sauce
Vänd ner och blanda smeten väl med
ca 500 gram älg (eller annan viltfärs)
ca 200 gram fläskfärs
Stek i smör och varmhåll i ugn om det behövs.
Låt oss nu smaka … mmmums!
LL99 — för mig var apostroferingen inte alls gammal utan helt ny! Och så en U-turn på det!
Ett programtips till alla Göteborgare och/eller historieintresserade.
Nu börjar det väl strax bli dags för Janne-Pelle att göra en ny fantastisk nudelfrippa. Nån mer som är nyfiken?
Det är inte dags förrän kvart i fem! (Jag far omkring som ett torrt skinn till dess. Kommer att kliva in i salongen rödsvettig och rufsig 16:44.)
Är nyfiken i alla fall….
Fördriver tiden med att titta på LL99s länk om Göteborg.
Tack Magnus H. och Lotten för receptet. Låter gott!! Nu ska vi prova.
Fast man måste ju ha såsen till älgen! (Återkommer, måste hitta älgmannen igen.)
Men ska inte alla äkta gammaldags recept börja med ”man tager en medelstor älg och plockar den” a la Kajsa Warg?
Plockar man älgar? Jg som alltid trott att man svedde bort pälsen.
Där ser man, man lär sig så mycket i Lottens bås.
Eller skållade man dem? Nu blev jag osäker.
Det är klart att man plockar älgarna. Gärna de lågt hängande.
Äsch, man flåår dem ju! Hänger upp dem i taket och ritsch, drar av dem alltihop.
Man plockar dom i från Älgträdet i september när dom är lagom mogna. Så det så.
HÄR KOMMER ÄLGSÅSEN!
2 dl crème fraiche (utan fnuttar)
2 msk dijonsenap
1 msk färsk riven pepparot
salt och peppar
Rör ihop!
Falsk marknadsföring! Älgsås utan älg! Det är ju som rödvinsås utan rödvin, vitlökssås utan vitlök. Som Cumberlandsås utan Cumberbatch.